Dellert

Kan det verkligen vara så att Kjerstin Dellert är 83 år. Fantastiskt i så fall. Och så härligt berusad och avslappnad i Stjärnorna. Heja Kjerstin.

Tålamod

Tålamod är mig övermäktigt. Nu har jag för första gången i mitt liv rullar i håret. Vill ta ur dem direkt. Hur länge ska de sitta i. Jag vill ju se hur det blir. Om det är så här nyårsfrippan ska vara.

Frida

Min bror har världens gulligaste tjej. Den raraste jag känner. Kanske för snäll för denna värld.

Tillit

Jag tycker ändå att livet har varit snällt mot mig. Jag måste lita på att livet tar hand om mig. Framöver också. Tillit får det bli.

Världens bästa liv

Länk

Som jag har hållit på. Ville lägga in länken utan att den skulle synas. Hur gör man. Men jag fick den att bli rosa. Det var bra. Jättebra. Och nu har jag årets bild i datorn också. Ska se om jag kan lägga upp den.

No air

Här är tydligen min låt för 2008.
http://www.youtube.com/watch?v=GxBdQs10FEI

Nu börjar det

Det känns på något sätt bra att börja ett nytt år. Som om man får en ny chans. Det som har varit har varit och går inte att ändra. Och det som börjar är det man kan påverka. Det här ska bli mitt bästa år. Det bestämmer jag mig för.

Mitt år

När jag tänker tillbaka på året så tycker jag att jag har haft ett bra år. Ändå. Det började ju i mörker och i sorg. Men sen kom Moa och då blev allt ljust. Och på det nya jobbet finns det glädje. Och sen var det då Tino. Och det var mest frustration. Men alla mina vänner. Som håller mig under armarna. Som klappar mig på kinden. Och som ser mig i ögonen. Det är de som har gett mig ljus i hjärtat.

Jag säger då det

Var ska jag börja. Vid åtta kanske. Ikväll alltså. Då skulle jag äta middag samtidigt som jag tittade på "Stjärnorna på slottet". Men jag kände mig ofokuserad och tänkte att jag äter först och tittar sen. Jag tror jag har sett fem minuter. I fem omgångar. Intervaller alltså. För jag gör annat. Tydligen. Jag söker och funderar på vilken som är min låt för 2008. Lina och Tomas vill veta inför vårt nyårsfirande. Och jag väljer den jag först tänkte på även om den inte är glad. No air. Och så lyssnar jag på den några gånger. Tio kanske. Och så börjar jag bläddra i min synonymbok. Jag vill hitta mitt ledord. Jag slår upp och pekar i blindo. Dona. Som betyder fågelsnara. Jag funderar på vad det säger mig. Men jag vet inte. Jag frågar Matilda om ledord. Hon är bestämd. Tålamod säger hon. Som att sitta i en dona för mig. Ella säger chilla. Som då står för att leva i nuet. Men jag vill ha ett svenskt ord. Jag frågade Lina tidigare. Det var hon som sa tillit. Motsatsord är misstro. Det känns ju inte bra. Men jag får inte tänka på motsatsord tycker Lina. Och gulliga Lina vill att vårt nyårsfirande går i rosa. Jag blev glad när hon berättade att hon beställt en rosa tårta till imorgon. Och jag har därför målat mina naglar rosa. Och man ska inte äta bullar med nymålade naglar. Blev jag varse. Mitt år ska sluta i rosa. Och mitt nya år ska börja i rosa. Och förbli så. Dags för en minut till av stjärnorna nu kanske.

Inte okomplicerat

Inte okomplicerat. Jag tror på det ändå. Och jag hoppas. Och jag vill.

Ledord

Jag frågar Lina vilket ledord jag borde ha. Tillit säger hon. Det tycker jag var bra. Tillit. Jessica tycker inte att jag ska ha frid som ord. Hon säger att jag har för mycket energi. Att jag bara måste acceptera det.

Säker

Allt går rakt in i hjärtat.
Nu vet jag säkert.
Om jag själv får välja.

Glad sorg

Idag känner jag glad sorg. Tårar utan smärta. Idag tror jag. Idag litar jag på livet.

Årets julafton

Årets julafton. Stämningsfull och lite galen. Och tragisk. Vi är arton runt julbordet. Jag hamnar bredvid mormor och morfar. Och det är jag som måste sätta stopp för deras snapsar. Det blir jag som säger att det får räcka. Morfar suckar. Mamma kammar till mormors vitguldiga hår. Mormor är på bra humör. Det är hon alltid. Moster är röd. Så klart. Väldigt röd. Säkert någon dyr dräkt. Hennes man pratar högt. Och mycket. Man skulle kunna säga att han tar väldigt mycket plats. Jag dricker julmust med barnen. Fast jag inte ska köra. Jag vill inte hjälpa till med disken som alla andra damer. Jag hjälper istället till att släpa ner morfar för trappen. Och jag börjar skratta när jag inte borde. För att jag fastnar i väggen. Och för att morfar ojar sig. Och för att jag inte ska skratta för att jag tappar alla krafter då. Men jag skrattar. Väl nere blir det kaffe och bullar. Och så äter jag knäck i väntan på något. Och jag sitter nära elden för att jag fryser. Och sen luktar jag rök. Mycket rök. Och plötsligt börjar morfar ropa efter tomten. Högt och hysteriskt. Inte för att han längtar efter tomten utan för att han längtar hem. Och framåt kvällen när klapparna är utdelade skjutsar vi hem dem. Jag och mamma skjutsar hem mormor och morfar. Mormor undrar hur gubben ska få plats i bilen. Det är en gubbe som bara hon ser och morfar blir ursinnig och skriker att det inte finns någon gubbe. Och mamma pratar försiktigt med morfar om att mormor inte kan rå för det. Och jag skrattar åt eländet. När väl de gamla är på plats i sitt hem är mammas tålamod slut. Hon blir arg för att hon inte får fast hatthyllan i bilen. Jag säger att hon beter sig som morfar och då blir hon riktigt arg. Vi är tysta en stund och sen talar vi inte mer om det. Och så skjutsar hon hem mig. Årets julafton.

Ro

Inte lugn. Det är jag inte. Trots att jag lyssnar på Enya. Vad är detta. Jag vill bara ha lite ro i kroppen. Lite lite ro bara.

Älskade Tino

Han har inte orden. Och han vill inte höra mina. Jag är försiktig. Jag önskar att jag kunde linda in hans hjärta i bomull. Men han måste klara att bära sitt hjärta själv. Sitt eget hjärta. Hans sorg har tagit hans liv ifrån honom. Han släpar på sitt hjärta. Och det trasas sönder. Jag önskar jag kunde bära hans hjärta åt honom. Men jag kan inte det. Ingen kan det. Du har fått en liten bit av mitt hjärta. Och det är ditt nu. Bara ditt. Behåll det föralltid.

Möta och att mötas

Det är något som gör att jag tror att han inte längre vill ses. Bara en känsla. Jag kan inte vara mer än mig själv. Är inte han ämnad för mig så är någon annan det. Jag känner mig inte rädd ändå. Inte idag. Men jag tänker på alla som jag har mött. Som har tagit en liten bit av hjärtat.

En stilla dag

Jag vaknar upp till en stilla dag. Juldagen. Och jag tänker mig att jag ska läsa hela dagen. Bara läsa. För att jag vill det. Men så bestämmer jag mig tydligen för att tvätta fast jag inte behöver. Och så bläddrar jag i en tidning. Och så svarar jag på ett mail. Och så skickar jag några sms. Och tvättar lite till. För det är kanske bra. Och så vill jag ut. Behöver ljuset. Och funderar på om jag ska ta en promenad till Tito. Och så börjar jag läsa min nya bok. Och jag tycker om den. Mycket. Den talar till mig. Och så vill jag bada. Och jag tar min högtalare under armen och ställer den på badrumsgolvet. Och jag lyssnar på samma låt. Om och om igen.

Nya året

Jag har mina ord. Det är jag glad för. Och jag har mina känslor nära. Det är jag glad för. Idag blir världen ny. Ju. Men jag kan inte min historia. Varför börjar inte det nya året idag.

Du duger

Han sa så prästen. Till oss alla. Du duger.

Julnattsmässa

Snart ska jag till Herrens hus. För midnattsmässa. Där finns väl ändå frid. Och stämning. Och kärlek. Den sanna och rena kärleken. Är det inte så. Och gulliga Lina följer med. Vi ska sitta och ta in alla ord. Om det går.

Smärtan behövs

Jag älskar ändå det melankoliska. Det lågmälda. Det mörka. Det vackra. Allt det vackra i all sorg. Och smärtan behövs. Lyckan blir större då.

Göra och förgöra

Solen kom tillbaka igår. Tänk vad ljuset ger glädje. Och jag är lugn. Just nu är jag det. Tänk vad kärlek kan göra. Och förgöra. Allt är hårfint. Den här gången väljer jag sida. Och jag väljer den rätta. Med solen kom livet. Det nya. Det är nu det börjar.

Acceptens

Nu läste jag det jag skrev i december förra året. Kunde lika gärna ha varit nu. Det var ju inte kul. Men jag har trott att jag valde acceptans som ledord det här året men tydligen var det tillfreds. Och jag som hade valt frid för 2009. Men vad gör väl det. Det är bara ord. Tyckte om TTT. Tålamod. Tillförsikt. Tillfreds. Jag satsar nog på TTT för resten av mitt liv.

Gråter nu

Jag gråter nu. Jag har läst bror Peters berättelse. Om den svåra tiden. Full av oro och gråt. Ganska precis ett år sen. Tur han har Frida. Rara gulliga Frida. Att äga sitt liv är stort. Får aldrig aldrig glömma det.

Oförstörd

Hel är vad han är.
Oförstörd.
Och så omedvetet orädd.
Bara självklar.
Och underbar.

Kära kära

Han är så fin. Rakt igenom. Jag behöver honom. Jag drömde om honom i natt. Vill att det ska kännas bra när vi ses. Jag vill det. Vet nog då. Hur det kommer att bli. Kära kära.

Firandet

Igår började firandet av Jesu födelse. Riktigt roligt var det. Och det känns idag. Men nu är det många lediga dagar. Så härligt. Nu på morgonen tände jag tredje ljuset. Har glömt bort det. Imorgon är det dags för fjärde.

Skeptisk

Han ringde sen. Han hade ätit med en kollega. Borde ju vara anledning nog. Men jag tycker inte det. Konstigt. Tror inte på det längre. Tyvärr. Får se hur det känns på måndag. Känner mig skeptisk nu. Så kan det vara.

Tema glädje

Jag är faktiskt uppriktigt arg. Väldigt barnsligt. Det vet jag. Och jag vet att han är upptagen med något nu och kommer höra av sig. Men det kanske är försent då. Jag kanske redan har hunnit tröttna då. I min värld tjänar man inte på att verka svår. Fast så är han verkligen inte. Han är bara upptagen. Och jag kommer nog ångra det jag skrev. Men just nu behövde jag det. Få ur mig det. Nu ska jag dricka kaffe med lite Sambuca därtill. Sen är det tema glädje för kvällen som gäller. Enbart.

Nu kommer det

Vi ska ses på måndag. Och han hade ringt nu när jag var och tränade. Men han svarade inte när jag ringde upp. Blir irriterad. På att han inte hörde av sig tidigare. Det här är ord och inga visor. Så här kommer det. Det jag ska tänka på om vi inte fortsätter att ses. Han har damfötter. Eller fula tantfötter. Så. Vad skönt. Nu känns det bättre.

Barbapappa

I skolkatalogen ser jag ut som en vindögd barbapappa. Jag har inget komplex för min storlek men det är de där tunikorna som förstorar mig. Och ändå köpte jag ytterligare en till idag. En svart. Som de andra. Och de här vinda ögonen som dyker upp ibland vet jag inte vad jag ska göra åt. Jag är tyvärr rädd att jag ser ut som vår vindögda syo. Att jag ser så där lite puckad ut. Och det vill jag ju inte. Så klart. Nåväl.

Oscarskyrka

Imorgon ska jag vara i Oscarskyrkan. Tidigt tidigt. Denna stora, fantastiskt vackra kyrka. Och den ska fyllas av de små. Och de ska sitta där med all sin glädje som strålar i ögonen. Och mitt hjärta kommer att fyllas. Deras glädje samlas i mitt hjärta. Imorgon tidigt tidigt sitter jag där i kyrkan. Imorgon fylls mitt hjärta. Och jag ska låta det stanna där. Låta hjärtat vara fyllt.

Morgonstund

Jag älskar mina morgnar. Jag skriver det så ofta. Jag vet det. Men det är så skönt på morgonen. Alltid lugnt. Och tyst. Morgonstund har guld i mund.

Pratar långsamt

Jag är så lugn. Jag pratar till och med långsamt. Jag är hemma och lugn. Vet inte om det har hänt förut. Är det så här vanliga människor har det. Vad behagligt. Hoppas jag får behålla friden.

Tito

Och jag tänker på Tito. Inte att jag vill tillbaka men han är inte riktigt ute ur hjärtat. Jag drömde om honom i natt. Det var en fin dröm.

Så fint

Jag skulle ha skrivit något elakt om honom. Något som jag ska tänka på om vi inte fortsätter att ses. För att det kommer kännas enklare då. Men han hade skrivit ett så fint meddelande till mig så jag kommer inte skriva något elakt. Idag i alla fall.

Frid

Mitt ledord för 2007 var balans. Peter skrattade. Jag nådde inte fram. Mitt ledord för 2008 var acceptens. Jag skakade på huvudet. Kom en bit. Tycker jag. Mitt ledord för 2009 ska bli frid. Just idag känns det inte långt borta. Jag gick hem direkt från jobbet. Och ringde ingen på vägen. Ingen träning idag. Jag har ätit kött till middag och jag har hyrt en film. Jag ska vara hemma ikväll. Inte många kvällar som varit så. FRID.

Allt

Mitt hjärta finns där. Jag har allt jag behöver. Men inte allt jag vill ha.

Utan glädje

Utan glädje skulle mitt hjärta försvinna.

Utan kärlek

Utan kärlek skulle mitt hjärta försvinna.

Utan musik

Utan musik skulle mitt hjärta försvinna.

Just nu

Lyckan finns i stunden. Att vara lycklig är inte jagets naturliga tillstånd. Man måste våga vara lycklig. När man är det. Våga stanna kvar i den stunden. Det som är nu är livet. Just nu.

Värdefullt

Jag får inte glömma bort att jag äger mitt eget liv. Det är det mest värdefulla. Mitt liv äger jag. Det är stort.

Påfrestande

Det är ju underbart att vara kär. Men oerhört påfrestande också. Att inte veta. Att inte känna sig trygg. Att tänka för mycket. Att vilja. Och en önskan om att kunna välja. Helt själv.

Inte samma fas

Hugo sa det till mig idag. Bara direkt så där. Inget mer med det liksom. Han är kär i mig. Han sa så bara. Vi kanske inte riktigt är i samma fas i livet bara. Även om han är en mycket mogen sjuåring.

Längtar

Jag längtar tills imorgon. Tills jag får träffa honom. Hoppas han känner likadant. Jag tror faktiskt det. Och det är ju helt underbart i så fall.

Han och jag

Han är vacker han i sitt hjärta.
Så hel.
Tror nog han klarar att hålla i mitt.
Jag vill det.

Morgonen

Jag tycker om morgonen. Mest av allt. Då är jag lugn. Mina naglar är nu rosa. I mig är det inte det. Men inte grått heller.

Regnigt

När jag skulle hem igår var det ett sånt där regnigt hemskt väder. Jag var vid Karlaplan och mitt bland alla fashionabla butiker fanns det en prylbutik. Vet inte om jag tycker om såna eller inte. Där fanns två olika paraplyn att välja på. Ett med moln och hundar. Antgligen för barn. Och ett med krokskaft. Antagligen för gubbar. Valde det senare. Och tyckte om det.

Skratta åt eländet

Igår träffade jag härliga Helena. Vi talar om livet som tynger. Och så skrattar vi åt eländet. Mycket. Och så säger hon att det var så skönt att träffa mig. Jag frågar om det är för att se att det finns någon som vinner när det gäller oro. Hon svarar inte.

Lugnet

Matilda säger att jag måste ta det lugnt. Jag kan ju inte. I 35 år har jag försökt finna lugnet. Jag försöker. För mig är det som att sikta mot stjärnorna. Jag når aldrig dit. Men det kanske blir bättre. Lite lite. Jag ska bada nu. Det är det närmsta lugnet jag kommer. Sen ska jag till Ella. Där får jag pepparkakor. De vi gjorde i lördags. Jag valde tema till baket. Änglar. Förra baket valde jag tema lycka.

Släppa taget

Snart ska jag iväg och träna. Och idag är linnet inte vänt ut och in. Som det var förra träningen. Fast för mig är det befriande. Som jag har släppt taget. Och det behöver jag. Men först nu ska jag ner till tvättstugan och lägga i en matta. Det får man inte. Och jag är inte upplagd för en utskällning. Inte idag. Hoppas att jag slipper.

Till för alla

Jag har sagt till mig själv att jag inte får skriva på jobbet. Men idag behöver jag det. Jag sitter och vill inte jobba. Och jag lyssnar på samma låt om och om igen. Och jag vill gå hem. Och jag vill bort. Och jag vill att tiden ska stanna. Och jag vill att tiden ska gå. Och jag vill inte tänka. Men jag vill känna. Bara känna. Känna efter. Och försöka komma fram till att jag är bra. Att jag har världens bästa liv. Att kärleken övervinner allt. Och den djupa kärleken finns i hjärtat. Långt in i hjärtat. Till för alla.

Vemod

Idag känner jag vemod. Vilken färg är det. Midnattsblå kanske. Vet inte om den är bra eller dålig. Känslan. Jag skulle vilja vara ute och se upp mot himlen. Och få regn i ansiktet. Så känns det. Vill ha det friska. Vill känna. Är det vemod.

Sovdags

Att nybadad lägga sig i nytvättade lakan är underbart. Också den lilla lyckan.

Surround me

Ella har pratat om att hon har en låt som är min. Som passar mig. Igår fick jag lyssna på den.

"Surround me with your words.
Understand me I need your love.
Surround me with your love.
Understand me I need you now".

Den är min. Min.

Skyddsängel

Igår fick jag en liten present av Ella. Den allra bästa. En liten skyddsängel. Den lilla ängeln ska beskydda mig och vägleda mig så min livsväg blir glädjefylld. Tack Ella.

Lycka vs Oro

Igår sa Malin att hon aldrig sett mig så lycklig. Att det lös om mig. Jag skrev en lapp till henne med orden: "Jag är glad! Jag har världens bästa liv!" Jag bad henne skicka mina ord till mig en gång i veckan. Som en påminnelse. För även då i all lycka visste jag att det kunde vända. Jag hade behövt orden idag. Oron kom över mig. Jag försökte verkligen skjuta den ifrån mig. Jag ringde till och med Tito i all ängslan. Inte bra. Men lugnande för stunden.

Den stora lyckan

Jag lever. Den stora lyckan. Livet är den stora lyckan. Livet har vi alla. Bara att göra det bästa av det. Är inte rädd längre.

Trycket

För någon månad sen fick jag tillbaka trycket i min dusch. Igår var det borta igen. Det gjorde mig ledsen. Men det var bara tillfälligt. Nu är det tryck. Helt underbart. Den lilla lyckan.

Behålla känslan

Jag längtar tills imorgon. Mycket. Är bara rädd att känslorna ska ta slut. Så där plötsligt. Som det kan bli. Tycker om känslan jag har nu. Vill behålla den. Alltid. Och jag vill att han känner likadant. Alltid. Tänk vad härligt. Den sanna kärleken.

Midnattsrött

Mitt nagellack har samma färg som hallonsylten. Den som ligger på mina mackor. Och på mattan.

Min läkare vet

Jag är inte döende. Inte just nu. Var till läkaren i morse och det var inte cancer i fingret. Men så vill jag att han ska kolla mina prickar. Leta efter cancer. Han säger att allt ser bra ut men att han skickar en remiss till en hudläkare. Han säger att han gör det för att det är min oro som behöver behandlas. Han vet verkligen vad han pratar om.

Låt det vara

Lugnare än någonsin. Just nu. Det kan ju vända snabbt. Men jag hoppas att jag är på väg mot rosa nu.

Julmusik

Och äntligen får jag börja lyssna på min julskiva. Den som ger mig lugn. Amazing grace och O helga natt. Kommer lyssna på den fram till det är dags för min glada skiva. Min sommarskiva. Evert Taube. Fast det kan bli så att jag lyssnar på Evert på självaste julafton. Och att det faktiskt var så att jag lyssnade till Amazing grace på självaste midsommarafton. För man får göra precis som man vill. Det är det som är så underbart.

Över

Det är över nu. Jag har sagt att det inte går. Och den här gången håller jag fast vid det. Den här gången är det på riktigt. Jag står emot. Mina vänner håller i mig. Med kärlek. Jag klarar av det. Jag ska hitta tillbaka till mig själv nu. Matilda säger att hon vill ha tillbaka mitt vanliga jag. Det glada. Det är på gång Matilda. Jag har vänt nu. Jag är på väg åt rätt håll.

De ofrivilliga

Se den. Så tragisk. Och underbart rolig.

Advent

Jag älskar adventsljusstaken. Och julstjärnan. Och ljusslingan. Jag älskar ljuset. Det lilla skenet. Jag välkomnar första advent. Och första dagen på det nya.

Uppåt

Fredag underbara fredag. Har jag nått botten nu. Tror det känns lite bättre. Har jag tagit mitt avstamp uppåt. Hoppas det. Mamma. Hon lyssnar. Och förstår. Honom. Jag gör också det. Men nu är jag så här. Och någon tycker nog det är bra också.

Mina underbara vänner

Det kommer gå bra. Jag har mina underbara vänner. De håller i mig. Alltid. Vad som än händer. Älskar er.

Virrvarr

Ett enda virrvarr är det i mig. Mest rädsla. För döden. För kärleken. För ensamheten. För livet. Och jag hittar inte ljuset.

Varför

Jag gick till honom igår. Utan att han visste om det. När vi ser varandra så finns det så mycket värme. Han håller om mig. Men senare är allt som vanligt. Varför går det inte. Varför.

Mörkret

Och nu är det över mig.
Det jag inte orkar bära.
Det mörka har tagit tag i mig.

Härligt

En kille som pratade med Ella igår tyckte tydligen inte att jag såg ut som en idrottslärare. Ella frågade honom vad jag såg ut som och han svarade en gymnasieelev. Men så härligt.

Ljuset

Jag mår bra. Tycker om dagen. Tycker om ljuset. Tycker om allt. Börjar livet nu. Hoppas det. Jag vill alltid må så här.

Gnissla och skära

Det kommer aldrig bli mjukt mellan oss. Så är det. Det kommer alltid att gnissla och skära. Och det går ju inte. Hur gärna man än vill.

Snö

Jag blev så glad när jag såg att det var vitt ute. Lite lycklig nästan.

Hypokondri

Jag har ju alltid sagt att Peter är hypokondrisk. Jag skulle vilja läsa min egen journal här på vårdcentralen. Har varit där med många olika åkommor. Idag var jag där och tog bort en nagel. Igår träffade jag en annan läkare som rekommenderade detta. Jag säger till dagens läkaren att jag är orolig för att det är cancer. För att min bror har det. Han svarar att han har läst det. Det står i min journal. Min oro för allt möjligt finns dokumenterat. Han lyssnar och tar min oro på största allvar. Jag har träffat många olika läkare där. Alla är så lugna och härliga och förstående.

Folkskygg

Min mormors syster är värst. Hon är rejält folkskygg. Försöker undvika möten. Och är hon närvarande kan hon verka tjurig. Men hon är rädd. Det finns tre folkskygga till i min släkt. Som jag vet i alla fall. Två av dem finns i min familj. Det är inte jag. För jag brås på farmor. Pratar för mycket om sånt som ingen vill veta.

Explosion

Jag var försiktig. Men det blev explosion ändå. Och igår kom jag så långt att jag hade ytterkläderna på mig. Nästan på väg. Jag stod där i min regnjacka och mössa och tumvantar. Och hela kinderna fulla av tårar. Och jag kände mig som fem år. Men jag tog av mig och la mig i soffan. Vad konstigt det är.

Lidande

Även lidandet har ett syfte. Är det inte så det står i bibeln.

Brytas ner

Man kanske måste brytas ner. För att kunna byggas upp på rätt sätt. Vad vet jag. Jag vet bara att jag vill att det börjar byggas snart. Allt är så trasigt och rörigt. Jag orkar inte.

Igen

När allt är enkelt och härligt och mysigt. Så tror jag att vi aldrig igen kommer höja rösterna till varandra. Eller jag hoppas kanske bara. Det här var igår. Idag är jag besviken. På honom. För att han inte vill vara med mig som jag vill vara med honom. Jag tror att vi höjer rösterna redan imorgon. Imorgon skriker han. Och jag gråter. Det är jag som startar allt. Startar det genom att säga att jag vill att han ska vilja vara med mig. Han borde bli glad. Men han blir arg. För honom är att vilja något annat, inte att inte vilja vara med mig. Fast det blir ju så. Det blir ju så. Jag vill inte gråta imorgon. Men jag kommer inte vara tyst. Jag måste ta upp det med honom. Igen.

Står och väger

Jag vet inte hur jag mår. Det är som att det står och väger. Eller som att jag inte vill välja. Som att jag har kopplat bort hjärtat ett tag. Och bara låter allt vara. Flyter bara. Men inte på något behagligt sätt. Men jag faller inte heller. Inte idag. Men någon dag. Och då tar någon emot mig. Jag vet det. Men idag faller jag inte. För idag har jag kopplat bort hjärtat.

Stökigt

Nu har jag hamnat i en sån där period när jag tror att jag ska dö igen. Det är ju så klart ingen skön känsla. När jag går hemifrån så ser jag mig omkring och tänker att så här kommer de att hitta mitt hem om jag dör. Och jag tycker det är alldeles för stökigt. Men det är ju jag. Just nu. Rörigt hem och rörigt inre.

Bacillskräck

Ikväll ska vi bubbla. Jag och några kompisar. Bada och prata. Det ska bli mysigt. Men så kommer den där jobbiga känslan när jag börjar tänka på baciller. Allt det äckliga som finns i den där poolen. Måste bada. Får inte låta skräcken ta överhanden. Ingenting kommer hända.

Gamla vanliga jag

Jag är på bra humör. Det är skönt. Det är inte så ofta nu längre. Matilda sa att hon hade märkt skillnad i lördags. Att jag var mitt gamla vanliga jag då. Hoppas det håller i sig.

Vara hemma

Jag vill skolka idag. Bara stanna hemma. Skriva och dricka kaffe.

Ny brevlåda

Jag har fått en ny brevlåda. Och jag älskar den. Den glänser så fint. Och så blir jag glad av de där gummibokstäverna. Jag har trappens finaste brevlåda. Det var ordföranden i föreningen som fixade brevlådan. Hon hade nog tröttnat på hur min dörr såg ut.

Medberoende

Jag samlade ihop mig och det blev en trevlig kväll. Men den slutade med hjärtklappning. Jag blev upprörd nämligen. Det är inte bra det här. Ella säger att jag är medberoende. Jag håller med. Måste ur det.

Låg toleransnivå

Toleransnivån är låg. Av nån anledning. Utmattning kanske. Den här gången skulle jag kasta en sko i golvet men även telefonen hängde med. Tydligen. Tänkte inte på att jag hade den i handen också. Den höll som tur var. Ska på middag till hans bror. Vill det egentligen men är arg. Har lust att stänga av telefonen och stanna hemma. Låtsas om som om jag inte finns. Jag undrar hur den här kvällen blir. Jag har en känsla av att utgångsläget inte är det bästa. På nåt sätt känns det så. På nåt sätt.

Inga hemligheter

Han tycker att jag är för öppen. Och han tycker att jag inte alltid behöver visa vad jag känner. Jag svarar att jag inte kan styra över det. Och vill det väl inte heller. Jag gråter när jag är ledsen. Och skrattar när jag är glad. Och skriker när jag är arg. Och jag säger det jag tänker. Ibland blir det för mycket. Det förstår jag. Tror jag är så öppen för att slippa vara orolig. Orolig för att bli avslöjad. Det finns nämligen inga hemligheter. Alls.

Tillförsikt

Helt slut.
Och tom.
Men full av hopp.
Om livet.
Tillförsikt.

Gulliga Matilda

Och Matilda försöker få mig på andra tankar. Försöker på alla sätt hitta en kille till mig. Jag säger att jag ska ta mig ifrån. Men att jag kommer att falla. Hon säger att hon tar emot mig. Att jag vet att hon tar emot mig. Och det vet jag. Gulliga Matilda.

Gulliga Ella

Jag ringer Ella sent. Och gråter. Och hon lyssnar. Och hon funderar på hur jag kan göra för att må bra. Hon säger att jag kan bo hos henne ett tag. För att slippa vara själv. Hon är gullig hon.

Fast

Förstår inte hur jag kan vara så fast. Jag går sönder. Verkligen. Men jag är kvar. Kan det vara att vi båda tycker om varandra. Och att vi båda vill. Men att det bara inte går att vara tillsammans. Och att vi inte klarar att vara ifrån. Sitter fast i något vi inte kan ta oss ur. Jag försökte igår. Ett lamt försök.

Ensam med någon

Det kanske är bättre att känna sig ensam själv.
Än att känna sig ensam med någon.

Skäms

Hon hälsar. Jag svarar inte. Hon frågar om jag känner igen henne. Jag säger nej. Hon berättar vem hon är. Jag skäms. Men jag ler.

Bara krascha

Lina tycker jag bara ska krascha. Och komma igen om några veckor. Matilda tycker jag ska passa på att må dåligt nu när allt ändå är så eländigt. Att lämna menar dem. Och jag pratar om det hela tiden. Men hjärtat hänger inte riktigt med. Hjärtat är hos honom. Av någon anledning.

Misslyckande

Jag försöker komma ifrån mig själv. Omöjligt ju. Ett ständigt misslyckande bara.

Fucking november

Jag går hem tidigt för att vila. För att orka. Orka med livet. Jag äter chokladpudding till mellanmål. Inte bra. Men kött till middag. Det är bra. Och så ska jag träna men har bokat fel klass. Inte bra. Men så springer jag istället. Helt emot min vilja. Det är bra. Att jag gör något. Och så badar jag. Telefonen är med i badrummet. Inte bra. Och så har jag inpackning i håret. För det tyckte min frisör att jag skulle ha. Det är bra. Och så vill jag träffa den dära killen. Antagligen inte bra. Och vi kommer ses. Det är bra. Jag behöver kramar. Nämligen.

Hur

Hur lär man sig att älska sig själv. Eller bara tycka om sig själv skulle väl kanske räcka. Hur.

Meningen med livet

Träffade min gulliga mamma idag. Fick en bok av henne. "Lyckan, kärleken och meningen med livet". Välbehövligt. Undrar om hon är orolig för mig.

För mycket

Jag är ju för mycket av allt. Finns det någon som orkar med mig på heltid.

Allt faller

Min tavla åkte i golvet för ett par veckor sen. Det var så symboliskt på nåt sätt. Min Pernilla-tavla. Jag drömmer att jag faller. Och min alldeles egna tavla faller. Och jag faller i verkligheten. Om jag sätter upp den igen. Kommer jag på benen igen då. Jag tänker sätta upp den högt.

Monolog

Jag möter en kollega på mässan. Han är stor och har ett stort fluffigt hår. Jag har aldrig pratat med honom förut. Han vill prata nära och jag backar lite försiktigt. Han tycker det är bra att jag har sett honom där. Om någon skulle fråga. Och så pratar han om att man får cancer av mobiltelefoner. Och om sin fru som har varit sjuk. Och att han var i Sundsvall dagen innan. Och om annat. Jag lyssnar och jag backar. Han ville väl bara prata med någon. Det var en monolog.

Orkar inte

Har pratat med honom nu. Blir bara arg. På väg att slänga telefonen i golvet igen men hejdade mig. Slog en flaska med bodylotion i badkaret istället. Nu har jag bodylotion över hela badrummet. Och mig själv. Det känns sådär. Ska till honom nu. Hoppas jag tar mig därifrån också. Ikväll. Och aldrig mer kommer tillbaka dit. Orkar inte med det här.

Obestämd

Jag skrev till Matilda idag att jag kände mig bestämd. Och så frågar han om vi ska ses och jag blir glad. Men så blir jag ledsen för jag vill inte ha det så här. Jag vill inte att det ska behöva vara ansträngt. Jag vill inte ständigt vara ledsen. Jag orkar inte det.

Måste

Idag är jag skör. Men det kanske gör mig stark. Jag vill inte gå sönder helt. Jag måste ta tag i det.

Idag kanske

Är lite på krigsstigen idag. Kanske är det idag det händer. Jag har har pratat med Ella. För att förbereda henne på att ta emot mig. När jag faller. Hon är redo. Hoppas jag är redo. Hoppas jag är stark idag. Hoppas jag kan avsluta det som tar sönder mig. Hoppas.

Fru Strömstedt

Lite lycklig idag. Sol ute. Kaffe och croissant. Lugn. Lyssnar på Margareta Strömstedts sommarprogram. Har läst ut boken nu. Jag vill läsa den igen. "Förstod att ingen utom jag själv hade ansvaret för mitt eget liv och att det som kallas leva redan pågick. Med eller utan kärlek. Med eller utan man. Med eller utan barn."

Fredag

Ja. Fredag i alla fall. Och fick en kram av min frisör i alla fall. Och ett leende av en främling. I alla fall.

Inget fotfäste

I natt drömde jag att jag satt på en åkattraktion med fart och snurr och upptäcker att jag inte spänt fast mig. Igår drömde jag att jag höll på att ramla ner från en läktare. Det säger väl lite om hur jag mår. Stabilt är det inte.

Härlig morgon

Och nu är jag ordentligt utvilad. Och jag äter sylt-mackor och jag ska se klart filmen. Behöver inte gå hemifrån än på ett tag. Får inte glömma bort hur bra jag har det. Men lycklig är jag inte. Men jag kommer bli. Idag känner jag hopp. Och idag tror jag. Alla vägar leder oss rätt. Så det så. Jag får nog ut någonting av det här också.

Lyx

Det är ju lyx. Att vara hemma vid två. Sova en halvtimme. Kolla på en film. Träna lite. Äta sylt-mackor. Och ändå ha kvällen kvar. Har det bra ändå.

En jobbig tid

Just nu känner jag mig ganska bestämd. Och lugn. Och stark. Men ledsen och tyngd också. Det är klart jag klarar av det. Att lämna. Och att vara själv. Men jag ser inte fram emot det.

Tack

Jag säger samma sak. Om och om igen. Och de orkar lyssna. Mina vänner. Tack.

Bestämma mig

Måste avsluta eller acceptera. Igår kändes det som att det bara fanns ett alternativ. Idag är det också så. Fast det andra. Det är det som är så jobbigt. Jag måste bestämma mig.

Med vem

Vart har jag tagit vägen då. Var är jag. Vem vill jag vara. Hur ska jag vara. Var vill jag vara. Med vem vill jag vara. Med vem.

Hitta tillbaka

Trasig inuti igen. Jag har ett val. Ella säger att jag har tappat bort mig själv. Och det har jag. Det gjorde jag för länge sen. Måste hitta tillbaka.

Välkommen mörker

Längtar efter mörkret nu. Vill försvinna in. Vill inte se någon i ögonen. Orkar inte.

Evig kärlek

Underbar är den.
Och jag känner igen mig.
Den går rakt in.

Fredag igen

Så var det fredag imorgon igen. Det tycker jag om. Men vad händer med alla andra dagar då. Det är som att jag vill att tiden ska gå. Och så är det inte. Fast på nåt sätt ändå. Det här att vara på väg. Hela tiden vidare. Får inte glömma bort livet. Att det här är livet. Det som pågår just nu.

Något bara

Ella ringer. Hon vill köpa nåt. En packe strumpor till exempel. Så gjorde jag också. Min packe ligger kvar i påsen. Oöppnad. En annan gång blir det nåt annat.

Tragiskt

Och här sitter jag. Och är väldigt hungrig. Och så lyssnar jag på Kenny Rogers och Dolly Parton. Islands in the stream. Om och om igen. Det är väl tragiskt. Men det känns lugnande på nåt sätt.

Antagligen gå

Att vilja.
Men inte kunna.
Att hoppas.
Men inte tro.
Att stanna.
Eller gå.

Måste klara av det

Jag måste ta tag i det jag kan styra över. Jag måste verkligen det. Jag hoppas jag klarar det. Och klarar tiden efter. Men det gör jag. Och någon orkar nog hålla mig under armarna. Det är tungt nu.

Destruktivt

Så destruktivt. Jag vill inte det här. Och ändå kan jag bestämma helt själv. Men jag låter det vara. Och jag är inte lycklig. En jobbig månad. Räcker det. Orkar inte mer än så.

En sista chans

Rätt lugn ändå. Både sorg och lättnad. Ska ge det en sista chans. Varför skulle det gå nu. Tror inte på det. Men vill tro.

Trött på allt

Jag är så trött på mig själv. Trött på vad jag känner. Trött på hur jag är. Trött på hur jag ser ut. Trött på min egen oro. Trött på att allt är som vanligt. Trött på tillvaron. Trött på att behöva bestämma. Trött på att inte kunna bestämma. Trött på mig själv. Helt enkelt.

Upp och ner

Ingen harmoni. Ledsen och glad. Upp och ner. Det ska ju inte vara så här. Men det kanske omedvetet är det jag vill ha. Förstår inte hur jag fastnar i det. Vad det är jag vill. Bara låta det vara. Och lita på livet.

Utan socker

Jag har varit utan bullar och godis i tre dagar. Enkelt är det inte.

Själv

Tanken på att vara själv. Att göra inget. Skrämmer mig. Men mitt i det tycker jag om det. Vad är det jag är rädd för.

Kanelbullens dag

Jag firade kanelbullens dag hos Ella. Frukostbullar blev det. Ella gör kaffe och sen pratar vi om hennes klädval för kvällen. Jag tycker hon ska ha de vita stövlarna. De synliga märkena på stövlarna målas över med vitt nagellack. Helt enkelt.

Leva livet

Det är livet som ger sig till känna. Allt är livet. Så är det. Livet är det här. Just nu.

Ger och ger

Jag ger honom det jag kan. Det som betyder något för mig. Jag ger och ger. Men det är inte tillräckligt. För det jag ger är inget han vill ha.

Onyanserat

Antingen eller. Svart eller vitt. Allt eller inget. Det är jag. Var är nyanserna.

Bort från det

Jag vill bort från mina egna tankar. Det snurrar bara runt. Här sovit bra men vaknar mitt i det. Jag vill inte fundera på om det är rätt. Jag vill inte behöva det. En tung dag idag.

Niklas

Jag har varit rädd för att möta honom. Jag får hjärtklappning bara av att se honom. Han kramar mig flera gånger. Han säger att det är speciellt. Det är det. Ett kort möte och vi skiljs åt. Jag vill gråta. Ville inte möta honom. Klarar inte av det. Det gör för ont i hjärtat.

Vart tog det vägen

Det var i morse det. Det underbara. Det har redan vänt. Jag kan inte prata med honom. Vi är fel för varandra. Trodde att vi funnit balans. Det hade vi inte. Och kommer aldrig göra. Det gör mig ledsen.

Är det solen

Jag tycker livet är underbart just nu. Allt känns bara härligt. Och att ha lång sovmorgon två gånger i veckan är verkligen fantastiskt. Och aldrig har det känts så bra och harmoniskt mellan mig och Tito. Är det solen tro.

Vänner som lyssnar

Lycka är att ha vänner som lyssnar.
Jag har det.

På balkongen

Av alla balkonger som jag ser är det bara en där det verkligen sitter någon. Det är en gammal farbror som sitter där i solen. Han läser sin tidning och dricker sitt kaffe. Jag tycker om att se honom där. Han har varit borta ett tag. Hoppas han mår bra.

Solen i ögonen

Det här är lycka. Att ha lång sovmorgon och sitta på balkongen och dricka kaffe. Mitt i veckan. I lugn och ro. I slutet av september. Klarblå himmel och frisk luft. I fredags kom solen tillbaka. Jag förstår nu att det är den jag har saknat. Jag behöver ljuset. Jag vill ha solen i ögonen. På mitt födelsedagskort från mamma hade hon skrivit: "Jag skulle vilja kunna ge dig solen". Hon vet.

Det enkla

Det var nämligen så. Att jag såg en liten kort film där en liten tant fick frågan vad lycka var för henne. Hon svarade att kunna sköta sig själv och laga sin egen mat. Jag kan det. Man måste kunna uppskatta det självklara och enkla.

Lycka

Det som är självklart för en del är lycka för andra. Som att se rakt in i solen. Att cykla i nerförsbacke. Att bada i höga vågor. Att dricka kaffe på balkongen. Att ta ett djupt friskt andetag. Att se lövens färger på hösten. Att skratta från djupet. Att kramas. Att vakna pigg. Att kunna finna ro.

Tragikomiskt

Pratar med bror Peter. Vi skrattar. Han berättar om pappa. Det är tragiskt. Men vi skrattar. Det är det viktigaste vi har fått med oss. Att skratta åt eländet.

Födelsedag

Jag älskar att fylla år. Älskar att bli uppmärksammad. Livet ju. Att bli sedd. Och att se.

Otillräcklig

Jag ringer honom och säger att det inte går. Att vi är för olika. Att jag inte känner mig tillräcklig. Jag gråter och han lyssnar. Han frågar om vi inte ska höras eller ses mer. Jag svarar inte. Jag kan inte svara. Jag ringer efter en halvtimme. Jag frågar om jag får komma till honom. Han kramar om mig. Hur orkar han. Hur orkar jag.

Klarsynt

En riktigt frisk och härlig höstdag. Och ändå känns det långt från rosa. Tvivel som kommer upp. Som går runt i mig. Jag försöker trycka det ifrån mig. Men det är där. Jag är alldeles för klarsynt idag. Jag vill inte se.

Hösten

Stegen är långsamma och tunga.
Det är något som trycker.
Jag tror hösten har gripit tag i mig.

Vad vet jag

Det har aldrig varit så här bra mellan mig och honom. Kan det vara för att jag verkligen var på väg ifrån. Att jag verkligen lugnade ner mig. Alla har vi ju en del i det som händer. Vad vet jag. Imorgon kanske det känns annorlunda. Då kanske jag är på väg igen. Man vet aldrig och tur är väl det.

Andan i halsen

Jag är hur trött som helst men kan inte vara hemma. Det är så konstigt det där. Det finns ingen energi. Men jag är hela tiden på väg med andan i halsen. Hur går det till.

Utan socker

Har lovat att vara utan socker en vecka. Inga bullar och inget godis. Svårt. Han säger att det säkert är en del av min rastlöshet. Kanske. Måste ju prova men helt enkelt är det inte.

Stormare

Det är jag och Peter nu. Stormare alltså. I min fantasi är det så. Jag ropade efter honom i fredags. Och sa till honom att jag var kär i honom. Han tog min hand och frågade vad jag hette. Mitt hjärta tillhör honom nu. Förgäves.

En dag

Jag klarar ju inte av det. Jag kände mig så bestämd och stark och sen rann det bara av mig. Men en dag är jag redo. En dag tar jag väl tag i det. Jag måste det.

Att göra slut

Kan jag säga att det är för att han inte är kär i mig. Antagligen inte. Kan jag säga att det är för att jag inte är kär i honom. Är det så det är. Antagligen. Det har blivit snett någonstans. Det är inte kärlek. Det är en önskan bara. En önskan att vara två. Och en rädsla att vara ensam.

Orkar inte bry mig

Fick hjärtklappning igen. Bara en kort stund. Orkar inte bry mig längre. Hade skrivit ett sms om honom. När jag ska skicka iväg det ringer han precis och jag vet inte vart det har tagit vägen. Inte i utkast och inte på skickat. Men som sagt orkar inte riktigt bry mig.

Lugnare

Idag är jag lugn. Eller så lugn jag kan bli. Ska på yoga snart och finna nån slags ro. Nån minut eller så. Sen ska jag träffa Moa och känna glädje. Det är bra det.

Leave

På väg hem mitt i natten. I skyltfönstret står det "Go before it´s too late". Var det ett meddelande till mig.

Skäras sönder

Idag är det en sån där dag när det skär i mig. En sån dag som jag aldrig vill ha. En sån dag då jag måste lita på tiden. Just nu känns det som jag håller på att skäras sönder. Som att jag den här gången går i bitar. Att jag inte håller. Men så är det inte. Jag kommer hitta det där igen. Som alltid. Det där som får mig att hålla ihop. Som får mig att vilja. Som får mig att se det ljusa. Det finns där nämligen. Någonstans. Jag vet det.

Berör

Det finns vissa saker som får annat att verka litet. Det som berör är det som betyder nåt.

Sockerärtor

Jag älskar sockerärtor. Och lite annat också.

Funk

Jag är trött. Jättetrött. Men ska snart iväg på funk. Ska dit och känna mig helt värdelös. Varför.

Behaglig

Tänk vad underbart det vore om nån skulle beskriva en som behaglig. Fast idag känns det mesta rosa av någon anledning. Inte vet jag varför. Det är oerhört behagligt.

För dagen

Jag gör så mycket som jag inte känner igen. Jag har tappat bort mig själv. Kanske det enda rätta.

Måste bort

Det var inte så enkelt som jag fick det att låta. Märkte direkt att jag skickat fel. Fick hjärtklappning och blev helt skakig. Men ringde upp med gråten i halsen. Jobbigt så klart. Men det var nog ändå det bästa. Kommer ha några jobbiga dagar och veckor. Måste bort och inte någonstans. Just nu.

Eller rätt

Men oj då. Plötsligt händer det. Ledsen och lättad. Skickade ett sms om honom. Till honom. Skickade fel. Har aldrig hänt. Det var väl startskottet. För att komma bort och ifrån. Jag ringde upp direkt och han var arg. Jag förstår honom. Så fel det kan bli. Eller rätt.

Ta vara på livet

Jo. Funderade lite på livet idag. Igen. Hamnade mitt i ett åskväder. Och jag är rädd för åskan och jag trodde att jag skulle dö. Men det gjorde jag inte. Så jag har fått livet och jag ska ta vara på det.

Förvirrat

Nu har det gått långt. Hur mår jag egentligen. Har inte varit hemma sen igår och nu när jag kom hem står dörren på glänt. Inte låst och inte ens stängd. Mycket märkligt.

Underbara Linda

Jag är hos Linda. Och hon sitter där med sitt stora hjärta och varma ögon. Hon säger att jag aldrig ser glad ut när jag pratar om honom. Och hon säger att hon inte vill något annat än att jag ska vara glad och lycklig. Jag får tårar i ögonen bara av att tänka på det. Underbara Linda.

Märklig fråga

Jag ska köpa en ögonskugga. I butiken har jag en fråga. Som just då känns helt berättigad: "Håller den om jag tappar den i golvet".

Kan hända

Jag frågade vad psykologen sa senast. För att jag kanske kan lära mig nåt av det jag också. Han hade sagt att hennes fantasier om livet inte gick ihop med verkligheten. Kan hända att jag känner igen det. Kan hända.

En ny telefon

Förra veckan när jag var så där arg och ledsen kastade jag sönder min telefon. Jag lämnade in den i fredags med orden att den kan ha gått i golvet. Idag fick jag ett sms från verkstan, telefonen gick inte att laga pga skador till följd av yttre åverkan. Jag kastade hårt. Nu har jag en ny telefon. Så lätt det kan gå.

Alkis

Charlotte har fått sommerens bästa kommentar. Hon bär på tunga spritkassar när hon hör kommentaren om sig själv. "Tänk att alla med alkoholproblem har smala höfter".

Sommarlovet...

Kan det vara så att åtta veckor av ledighet nu är över. Kan det vara så att dessa kravlösa dagar nu är till ända. Och inte känns det bättre av att det börjar kännas som höst. Med kyla och regn. Vad ska det bli av den här hösten. Jag ska ta vara på kvällarna trots att de är mörka och kalla. Jag tänker ändå dricka rosé och vara tillsammans med de jag tycker om. Hela tiden. Och så ska jag lyssna på de sommarpratare som jag har missat. Och det är rätt många så jag kommer nog klara den här hösten. Också.

Tillsammans är vi oslagbara

Han klarar av mig. Bryr sig inte om allt det konstiga hos mig. Jag får vara som jag är. Precis som jag är. Och just därför tycker han om mig. Det är ju underbart. Det är ju så det ska vara. Hoppas vi klarar det här nu.

Enkelt

Jag gråter.
Och han håller om mig.
Vi vill ju båda.
Varför kan det inte vara enkelt.

Skör

Jag känner mig skör. Och svag. Men jag ska dit nu. Och jag måste vara bestämd. Vet inte om jag klarar det bara.

Skär sönder

Det skär i mig.
Jag vill inte gråta.
Men det gör för ont.

Studsboll

Som att sitta fast och inte kunna andas. Så kändes det idag. Länge. Bara ledsen och ont i hjärtat. Ella tar hand om mig. Jag får middag och sen går vi och köper godis. Jag säger att jag vill ha en studsboll. Jag får en av Ella. Tack för att du orkar.

Indian-stövlar

Idag köpte jag ett par vita indian-stövlar. Det får inte vara regn när jag har dem. För då blir de gråa. Det kanske är ett par september-stövlar. För i september är det härlig klar luft och solsken. Och massa färger på träden. I mina tankar är det så i alla fall.

Matintag

Han säger att jag aldrig lagar mat när jag är själv. Jag svarar att det inte är sant. Idag har jag ätit hårda mackor med makrill. Härom dan åt jag tonfisk ur burk. Men ibland lagar jag ju. Har inget hemma bara. Än burkar och hårt bröd.

Rosa

Jag behöver låna ett täcke att ha med på båten. Ella hänger ut ett på dörrhandtaget. Jag skriver till henne att jag har täcket i min hand men att hjärtat är borta. Hon svarar att täcket är rosa. Jag behöver rosa.

Lyssnar

Jag ringer Ella åtta på morgonen. Hon lyssnar när jag gråter. Hon är gullig hon.

Iväg

Men jag ska till Sandhamn. I stor båt. Med massa vänner. Som vill att jag ska med. Och jag ska dricka rosé. Och jag kommer tycka livet är fantastiskt. Jag har det bra som kan välja. Som har vänner som tar hand om mig. Och som tycker om mig.

Vill inte

Vill inte vara kvar.
Vill inte bort.
Vill inte vara själv.
Vill inte vara med någon.

Hämta kraft

Han förmår inte att vara med mig.
Jag förmår inte att ta mig därifrån.

Rastlös

Han tar min hand. Och han ser mina trasiga fingrar. Han säger att det inte gör något. Och jag vet att han menar det.

Den ljusa världen

Jag badar. Och jag ser rakt in i solen. Jag dricker rosé och jag äter stora kanelbullar. Jag träffar de jag tycker om. Och jag kramas. Jag är ledig och jag gör vad jag vill. Jag tänker på det som gör mig glad. Allt annat skjuter jag ifrån mig.

Lätta steg

Idag går jag med lätta steg. Och jag känner mig lycklig av att sitta på balkongen och dricka kaffe. Från det ena till det andra.

Tusen strålande solar

Matilda fick ta del av min avsky för mig själv igår. Och så säger hon att om hon var kille så skulle hon minsann vara kär i mig. Gulliga Matilda. Som tusen strålande solar.

Mörkare utan

Den här killen som jag tror mig tycka om. Det är inte vad jag behöver. Det första han sa i morse var att det snart är höst. Jag behöver inte en mörk människa i mitt liv. Men kraften finns inte just nu. Det känns mörkare utan honom. Än så länge.

Livet och döden

Han är gammal. Men inte för gammal för livet. Han talar om livet. Sitt liv. Och om erfarenheter. Han talar om livet som att det snart ska ta slut. Eller kanske. Han får det att låta enkelt. Just då. Förut har han berättat om sin rädlsa. Rädslan för att det ska ta slut. När väl slutet är där är det nog befriande. För vem som helst. Men tanken på slutet är skrämmande. För vem som helst.

Tiden tar hand om det

Idag är en sån dag när jag har svårt att förstå att någon kan tycka om mig. Just idag ser jag inget i mig som jag tycker om. Jag vill bara att dagen ska passera. En sån här dag litar jag på tiden. Imorgon har det lättat.

Inte nu

Inte om.
Utan när.
Just nu har jag inte kraften.
Att vända.

Det handlar om att leva

Det är det livet handlar om.
Att se.
Och att bli sedd.

Självklart

Det ska vara enkelt och självklart.
Finns den kärleken.

Måste se

Kärleken finns där.
Mycket kärlek.
Men jag måste se.
Måste inse.
Men jag vill inte.

Längtan

Längtan.
Härlig och jobbig.
Härligt att längta till något.
Jobbigt att inte vara där.

Livet

Igår kändes det som jag ägde livet.
Idag äter det upp mig.

Den allvarsamma leken

Lina säger att jag alltid ser allvarlig ut när jag pratar om honom. För mig låter det inte bra. Eller så är det allvar. Kanske är det så att den riktiga kärleken inte är enkel. Att den riktiga kärlken är allvarlig.

Vackert

Jag lyssnar. Och jag rörs till tårar. Det måste vara det vackraste jag har hört. Och samtidigt får det mig att se livet. Och samtidigt får det mig att älska. Att älska livet och förstå vad det är.

Kära Jessica

Jag ville träffa min kära Jessica innan semestern. Men det får bli efter. Hon skrev att hon hoppades att jag var kär. Och hon skrev att jag skulle se till att kramas mycket. Hon vet hon min allra käraste Jessica.

Kära Jenny

Träffade söta rara Jenny idag. Hon gav mig en skiva med musik. Hon trodde jag skulle tycka om den. Jag blev alldeles lycklig. Hon sa att jag inte fick lyssna på den om jag hade minsta skråma i hjärtat. Kunde bara inte låta bli. Den är helt underbar. Mina tårar rinner. Men hjärtat behöver det. Öppnas upp på nåt sätt.

Inte allt

Man kan inte få allt av en enda person. Det finns inte allt hos någon. Därför har man vänner. Jag älskar mina. Högt.

Min stora kärlek

Han är intresserad av all mekanik. För det är väl det det är. Motorer. Datorer. Byggande. Det är det han gör i alla fall. Han kan allt som jag inte kan någonting om. Det gör mig imponerad. Jag förstår inget. Han kollar på nätet. Läser manualer. Söker nån speciell kabel. Är ute efter ett moderkort. På hela matbordet ligger en isärplockad hårddisk. Vid båten sätter han i rutor med spränglist. Han sökte efter motorcykel. Men köpte sen en cab. Den ska han göra om. Så håller det på. Allt och inget. Alla fyller vi hålen. Alla fyller vi dem på olika sätt. Hans är nog bättre. Just nu kollar han på segelbåtar på nätet. Med sökord fix eller trasig. Men så pratar han om wakeboard. Han gör det för min skull för att han tror jag skulle tycka om det. Och det skulle jag. Han tänker på mig. Han är rar.

Fylla igen

Det handlar väl på nåt sätt om att fylla. Fylla igen hålet eller nåt. Jag undviker butiker. Försöker. Men igår slank jag in. I kassan säger hon att kortläsaren är seg. Jag svarar att det är möjligt att det inte finns pengar. Mycket riktigt. Köp medges ej. Idag har jag fått lön. Och säkerligen nån semesterersättning också. Mer än vanligt nämligen. Har ju inte fått mitt lönebesked. Det ligger väl på företagscentret där jag ska hämta posten. För min brevlåda är ju tydligen en hälsorisk. Fånigt ju. Ska gå ner och prata med dem så posten kommer som vanligt framöver. Jag börjar nog med den väna stämman som sedan raskt kan gå över till mycket bestämd. Hoppas de nöjer sig med den mjuka.

Paradiset igen

Kära vänner. Nu finns "Paradiset" på nätet på svt. Underbart ju. Sätt er till rätta med en sambuca och se det. Det kan ses hur många gånger som helst. Jag känner lycka i magen bara av att tänka på det.

Helena

Jag skickade ett sms till Helena igår: "Svensk bajs-sommar. Ska vi dricka oss skakiga på kaffe?" Och två minuter senare står hon framför mig och har precis läst det. Vilken lycka.

Frisk luft

Idag är det klarblå himmel. Men kallt. Det känns som en sån där härlig och frisk septemberdag. Men det är juni. Man kanske ska vara glad. Att växthuseffekten inte är så märkbar. Jag sitter på min balkong och dricker kaffe. Och jag har ätit upp de två sista bullarna. Kan jag ha ätit 40 bullar på 20 dagar. Det är inte bra. Kanske bra att de är slut. Men jag har lite svårt att andas nu. Känns inte bra att det inte finns några bullar i frysen.

Hej Mary

Ja du Mary. Varje gång jag skriver funderar jag på om det blir minst varannan dag. Oftast ju. Bortrest 2-17 juli, bara så att du vet.

Professor

Han är professor i astrofysik. Dagens sommarpratare. För honom är inte frågan om det kan ske utan om det kommer att ske. Allt går. Intressant. Jag skulle kryssa för de sommarpratare jag verkligen ville lyssna på. Det var nästan alla.

Prinsessan

Jag har en del av mina lediga dagar ägnat mig åt att måla. Och jag har målat en bild av den lilla prinsessan.

Vad är lycka

Besök

Jag fick hälsa på hans föräldrar i lördags. Hans mamma skulle ha fyllt år då. Vi var vid graven. Jag började nästan gråta. Inte han. För han vill inte känna. Jag tycker det var stort att jag fick följa med. Han tycker om mig. Undrar om det räcker. Undrar om det räcker...

Midsommar

Det är midsommar.
Solen skiner.
Och jag är lycklig.
Vad härligt.

Vågar

Nu har min kille fått hälsa på min gulliga mamma. Han visste det inte men det blev så och det var väl bra. Jag inser mer och mer att han är väldigt lik bror Peter. Och Peter och jag älskar varandra men klarar inte riktigt av varandra. Jag vet därför inte hur det här ska gå. Ska försöka att lämna huvudet utanför och låta hjärtat leda mig. Peter är ostrukturerad, oplanerad och obeslutsam. Det är inte jag. Men Peter har ett stort hjärta, han lever för stunden och har många drömmar. Min kille är likadan.

Lyllo er

Jag är fortfarande lugn och harmonisk. Det är underbart ju. Lyllo er som alltid har ro där inne. Ni kan skatta er lyckliga.

Harmonisk

Nu har jag fått tillbaka min balkong. Det är underbart det. Och mina möbler är på plats. Lite spräckliga nu men vad gör väl det. Tänk vad ljus och luft kan fylla hjärtat. Just idag idag känner jag mig alldeles harmonisk. Tänk om jag kunde få behålla den här känslan nu.

Sommar i P1

Jag längtar efter sommar i P1. Det har jag gjort i ett år nu. Snart är det dags.

Synbara

Nu ser jag dem. De små teskedsgummorna svär där ute.

Onåbara byggkillar

Nu har jag precis ätit bullar till lunch. Det är bra det. Man får göra precis vad man vill. Speciellt när det är sommar. Jag sitter också och väntar på att fånga mina byggkillar där ute på ställningen. Jag hör dem men jag ser dem inte. Är de som små teskedsgummor tro. Jag vill bara på ett vänligt sätt göra klart för dem att det är mina balkongmöbler som står lite utspridda på byggställningen. Jag vill vara säker på att de hamnar rätt. Om än lite förstörda är de bättre än inget.

Flytta samman

Vi var på utflyttningsdrink hos Rolf. Verkligen en jättefin lägenhet. Jag och Ella pratade om att vi skulle vilja bo där. Ella tyckte vi kunde köpa den ihop och bo i ett varsitt rum. Jag tänker praktiskt och säger att det kan bli svårt när någon av oss vill flytta. Ella säger bara att hon nog ändå inte skulle kunna bo med mig. Att hon skulle få magsår då. Och jag förstår henne.

Sommar

Jag älskar doften av varm, våt asfalt.
Det är sommar.
Jag älskar synen av hundkex.
Det är sommar.
Jag älskar att göra precis vad jag vill.
Det är sommar.

Når fram ändå

Kan det vara så att våra ansträngningar räcker. Kan det vara så att vi kommer klara av det. Kan det vara så att vi når fram ändå. Jag hoppas det. Jag vill krama honom hela livet.

Sommaren

Nu börjar det.
Den härliga sommaren.
Idag har jag köpt bikini och Evert Taube.
Från nu ska allt vara enkelt.
Och underbart och fantastiskt.

Ansträngning

Vi anstränger oss båda två.
För att hjärtat vill.
Men vi når inte varandra.
Vi funderar nog båda på att vända tillbaka.

Ensam

Jag tänker mig att vi ska bo tillsammans. Att vi ska ha barn ihop. Att vi ska leva hela livet med varandra. Det var då. Nu är hjärta slitet ur kroppen. Nu är jag ensam. Och just nu känns det som att det är föralltid.

Se på

Det känns konstigt att se att människor är lyckliga. Tillsammans. Att det går. Jag är inte en av dem. Jag står utanför och får se på. Det räcker inte.

Omtanke

Tidigare under kvällen var jag ute på promenad. För att komma ifrån oron och det som gör ont i hjärtat. Ella ringer och säger att jag kan komma och få mat. Hon utfodrar mig och tar hand om mig. Tack kära Ella.

Måste därifrån

Hur gärna jag än vill.
Men det skär sönder mig i bitar.
Måste försöka få ihop allt.
Mäste därifrån.
Vill inte i hjärtat.
Men jag måste.

Varmt

Nu har jag 27 grader här i lägenheten. Jag tycker allt att det är för varmt. Alldeles för varmt. Och balkongdörren är fortfarande reglad. Här kan jag sitta i min värme. Sitta här och tänka att det kunde varit värre. För värre kan det alltid vara. Men bättre kan det alltid bli. Vad det än gäller.

Sorg

Det är för tungt.
Han vill inte känna.
Sorgen har tagit livet ifrån honom.
Han vet inte.
Men jag vet.

Ge

Idag var jag i Herrens hus. Det är lugnande. Skulle väl behöva bo där. Prästen höll ett tal som jag tyckte mycket om. Han berättade att i Israel finns endast två sjöar. Den ena är Döda havet som ligger 417 m under havsytan. I den sjön finns inget liv. Och här finns heller inget utlopp. Den andra sjön har ett rikt liv och ger vatten till Döda havet. Alltså, den som ger får ett rikt liv och den som behåller allt själv blir fattig.

Livscoach

Ture har gått i pension nu. Jag frågade honom vad det skulle bli av mig. Han svarade: "Ja, vad ska det bli av den här lilla tjejen". Jag undrade om han kunde skriva en handlingsplan till mig och då lovade han att bli min livscoach. Underbart ju.

Återigen

Kärlek är mer än någon kan ge.

Framtiden får utvisa

Jag faller.
Vet inte om något fångar mig.
Att falla är inte skrämmande.
Att landa kan smärta.

Hålla fast

Han vill hålla mitt hjärta.
Jag vet inte om han klarar det.
Jag vill att någon håller mitt hjärta, som aldrig någonsin kommer att tappa det.

Sömnlös

För en timme sen ville jag sova. Då var jag lugn. Nu vet jag att jag inte kommer att sova. Det kommer bli en lång natt. En lång natt och en lång dag. Vet inte hur det kommer sluta. Om det kommer sluta med att hjärtat försvinner. Helt och hållet. Jag känner mig både lättad och livrädd. Klarar inte av ovissheten. Den ständiga oron.

En annan värld

Jag och Ella hade anmält oss till Media-mingel denna kväll. Det är så roligt att för någon timme tillhöra en annan branch och dricka gratis-drinkar. Plötsligt stannar Ella mitt i en mening och säger att en tjej ler mot henne. En stund senare ramlar jag in i samma tjej. Vi kanske inte passar in ändå. Borde kanske hålla oss till personalrummet med automat-kaffe och nerklädda kollegor.

Galen blick

Min mamma är ju för rolig. Hon skickar en bild på mig och lilla söta Moa med orden "Skickar över en fin bild". Jag var helt övertygad om att hon var ironisk. Vi båda ser nämligen helt galna ut. Gapar med munnen och stirr i blicken. Mamma förstår inte vad jag menar. Hon tycker verkligen bilden är jättefin. Jag skulle vilja lägga ut den här, men jag låtsas ju som att jag vill vara anonym.

Alldeles alldeles underbar

När jag pratade om min underbara kille med Ella sa hon att jag ju skulle få en underbar sommar. Jag svarade att det berodde på. Underbar eller kolsvart. Vill inte att någon ska kunna styra min lycka. Ju.

Omöjligt

Jag borde vara glad. Lycklig. Snart ledig. Strålande sol. Och kär. Men någon vrider sönder mitt hjärta. Antagligen jag själv. Eller livet självt. Jag försöker springa ifrån mörkret mitt i natten. Det är omöjligt.

Min dröm i natt

Jag håller hans hand. Inte hans utan någon annans. En dör. En annan skrattar. Det är kanske livet. Glädje och sorg. Och att inget är för evigt.

Förfall

Min brevlåda har varit sönder under en lång tid. Brevbäraren hade sönder den men jag har låtit det vara. Nu har jag fått ett brev hem att post inte längre kommer delas ut för att brevbäraren riskerar att skada sig. Hur då. Det är ju bara ett hål in. Finns inget att skada sig på. En liten filtlucka som fladdrar. Det är allt. Nu får jag hämta posten på företagscentret. Vad jobbigt. Allt förfaller.

Trasar sönder

Det drar runt där inne. Det där otäcka. Det drar runt och gör mig illa. Vill inte ha det där. Det trasar sönder och det gör ont. Vet inte hur jag kommer ifrån det. Jag måste lita på livet. Lita på att livet leder mig rätt. Lita på att livet tar hand om mig.

Se förbi

Igår tyckte jag det var tråkigt att min underbara kille var trött. Igen. Jag sa åt honom att han inte fick blunda. Jag ville inte att han skulle somna. Undrar varför han tycker om mig. För det hoppas jag att han gör. Han kanske kan se förbi det här konstiga.

Seriöst

Idag skulle vi öva på att tralla på en melodi. Texten var nämligen inte klar. Så där står jag och trallar Cabaré. Tänk vad grupptryck kan göra. Ture ville inte delta aktivt men satt bredvid. Han är tillräckligt erfaren för att förstå att stå över kanske. Han fick sedan frågan om det hade låtit bra. Han svarade: Jag kan inte minnas när jag hörde något så vackert. Så kul.

Puts-damm

Undra om det är någon idé att dammsuga nu. Kan det vara så att fasaden nästan är klar. Det har känts meningslöst att dammsuga när det ser likadant ut dagen efter så jag jag har åkt runt här hemma i det finkorninga putsdammet. Eller vad det är. För övrigt står det numera två cyklar här hemma. Tur att jag har så stort.

Mitt lilla hjärta

Träffade Matilda idag. Hon skulle titta på skor. Verkligen titta på skor som hon sa. Jag sa att det gick bra, bara hon tog hand om mitt lilla hjärta. Och det gjorde hon.

Uttråkad

Jag vill inte jobba. Har verkligen ingen lust. Jag vill köpa en kaffe och bulle och sätta mig i solen. Jag var på väg men idag hade jag ingen plånbokbok med mig. Så här sitter jag. Och bara inte vill jobba. Har kollat runt på massa sidor men nu har jag tröttnat på det också. Jag kanske borde ringa någon. Eller borde jag kanske jobba. Idag tänker jag gå hem kl. 14.05. Så det så.

Utsikt

Plötsligt inser jag att jag ser ut. Plasten är borta. Och mina stackars balkongmöbler är där. Helt förstörda. Jag ringde bygg-Robert idag igen. Men han svarar inte.

Lycklig

Jag känner mig lycklig. Har världens gulligaste kille. Sol ute. Snart sommarlov. Inget varar för evigt heter det ju. Skjuter det ifrån mig.

Acceptera

Nu är jag lugn igen. Så här har jag det. Så här är jag. Upp och ner. Måste kanske acceptera det bara.

Inte behagligt

Det känns inte behagligt nu. Det som drar runt där inne finns nog bara hos mig. Han är nog helt ovetandes om det. Och han har det säkert väldigt behagligt. Jag vill ha det behagliga tillbaka. Hos mig. Vill att det behagliga stannar i mig.

Behagligt

Nu är jag lugn. Hoppas det får kännas så här nu. Alltid. Så här behagligt.

Oron

Jag förstår det inte. Det bara griper tag i mig. Och jag kan inte trycka det ifrån mig. Det gräver sig in i mig. Och det tynger. Jag kommer inte ifrån det. Det drar runt där inne. Och det gör mig ledsen. Oron. Vill kasta bort den. Föralltid. Den ger mig inget.

Kärlek

Han håller mitt hjärta.
Och jag är livrädd att han ska släppa det.

Intresse

Väderprognoser och kartor tycker jag om. Jättemycket. Värför då.

Hundbajs

Jag står på Gärdet med en hög väskor när en liten hund kommer springande. Hundens matte ropar att jag ska sjasa iväg den. När damen kommer närmare talar hon om för mig hur jag ska sjasa iväg det lilla stycket och hon visar även vilka rörelser jag samtidigt ska göra med armarna. Detta för att det är "95% sannolikhet att hunden kissar på väskorna", som hon säger. Jag vill säga: "Fula, gamla människa håll din lilla råtta kopplad". Men jag ler och svarar att jag ska tänka på det.
Nästa händelse på Gärdet är att en tjej trampar i hundbajs och börjar gråta. En kille som känner sig skyldig till det inträffade, erbjuder henne att kleta av bajset på honom. Det vill hon förstås inte, då går han bort till bajset och ropar: "Titta". Och så glider han runt med båda fötterna i bajset. Den gråtande tjejen skrattar. Och jag ännu mer.

Saknar balkongen

Igår upptäckte jag att det är årsmöte i föreningen idag. Igår ville jag vägra. Då ville jag vara fri. Idag är en annan dag. Jag ska snart dit. Jag måste ta upp det där om mina balkongmöbler som blev utelåsta och nu är helt förstörda. Jag vill inte ha någon tillbaka-kaka bara. Att det var jag som hade missat rätt datum för när balkongen skulle tömmas. Och så vill jag veta när jag får tillbaka min balkong. Jag vill ju sitta där nu. Det är ju sommar. Jag vill sitta där och dricka mitt kaffe. Nu ser jag inte ens ut. Ser inget. Vill inte ha ett liv utan balkong.

Lugn och trygg

Hon sa att jag är så lugn och trygg. Att det speglar av sig på barnen. Jag berättade det för min underbara kille och han svarade bara: "Att jag aldrig har fått se det". Med honom är jag mig själv och ändå tycker han om mig. Otroligt.

Ljust

Det är han som bär mig.
Med honom blir allt ljust.
Hoppas det är föralltid.

Sommarvärme

Sommar och sol är bland det bästa jag vet. Vilken helg. Idag åkte jag båt med min underbara kille. Och idag badade jag också. Och så lyckades jag släppa min topp i vinden så den hamnade i vattnet. Jag fick fiska upp den från en båt. Så kan det gå.

Mår bra

Idag mår jag riktigt bra. Sol i ögonen hela dagen och massa beröm. Och så ska jag få träffa Zlatan. Idag igen. Min underbara härliga kille.

Terapeut

Var jobbar jag egentligen. Den ena har stirrblick och säger att hon inte har sovit på hela natten. Den andra säger att hon druckit sprit med svärmor fram till två på natten. Varför ska jag veta det här. Borde jag vara terapeut.

Just då

Just i stunden känns det mesta normalt men inte när jag ska berätta om det. En gång hade vi träffats och så skulle vi på bio. Jag sa att jag tyckte om icke-amerikanska drama-filmer. Det är ju så men det låter ju väldigt tråkigt. Att jag tycker om svåra franska filmer. Sen föreslår jag en film. EN film. Och som han sa sen, han fick inte så mycket att välja på. Så blev det. Han ville ändå ses igen.

Linda Bengtzing

I lördags sa en kille det. Andra okända människor har också sagt det. Ella har sagt det flera gånger. Matilda säger absolut inte. Är det den där jagade blicken kanske.

Hårfin

Nu är jag lugn. Tror nog att han tycker om mig ändå. Precis som jag är. Men det gör mig så förundrad. Kan det verkligen vara så. Att han vill ha mig. Och att jag vill ha honom. Verkligen förundrad. Gränsen mellan lycka och sorg är hårfin.

Allt och inget

Jag känner mig fri.
Och jag känner mig låst.
Jag känner mig glad.
Och jag känner mig ledsen.
Jag känner att jag vill allt.
Och jag känner att jag vill inget.

Att vilja ha

Känslan är härlig.
Och underbar.
Den är skrämmande.
Och den gör ont.
Kärlek är att ge.
Och det är enkelt.
Men kärlek är också att vilja ha.
Mer än någon kan ge.

Bilden nedan

Molnet är oron.
Vattnet är lugnet.
Bojen är det jag håller i.
Han ringde nu. Får träffa honom. Undrar om han orkar med mig. I längden. Matilda sa att det inte är konstigt. Att jag ju har vänner som tycker om mig precis som jag är. Hon är gullig hon Matilda. Hon gav mig en klapp på kinden. Hon tar hand om mig. Hon är min boj.

Min oro

Jag och min oro. Nu får det vara slut på det där som rör om där inne. Jag vill inte ha oron där. Den har ju varit borta ett tag. Ett litet tag. Jag ville träffa min kille ikväll. Tyckte han lät tveksam. Har han tröttnat nu tro. Han skulle vara hemma vid åtta. En och en halv timme. Det känns som en evighet. Jag ska bada. Det är bra. Och sen äta. Det är väl också bra. Men sen då. Kanske gå till bror Peter. Där går allt i slow motion så då kanske jag blir lugn.

Kladdiga ögon

Jag var till min hudläkare idag. Min tid till henne har blivit ändrad flera gånger. Hon har varit inlagd på sjukhus. När jag träffar henne funderar jag på om det är på den psykiatriska avdelningen hon varit. Ögonbrynen är väldig kladdiga av kajal och hon är också svartkladdig runt ögonen. Men hon är lika lugn och tevlig som vanligt. Hon kanske hade en stressig morgon bara. Det kanske hon på apoteket också hade för hon var inte på bra humör. Hon gav mig en liten avhyvling för att jag inte hörde när hon ropade ut mitt namn. Hon sa argt och bestämt att jag minsann inte kan sitta med musik i öronen för då hör jag ju inte. Jag log och sa att det var dumt.

Bara hemma hemma

Det var länge sen jag var hemma. Bara hemma hemma. Vad skönt ändå. Behöver det verkligen. Och nu vill jag skriva men jag vet inte om vad. Att det är fantastiskt skönt att vara ledig kanske. Eller att det är underbart att det nästan är sommar. Eller att det är otroligt att det finns en kille som tycker om mig. Som jag tycker om. Eller att jag är livrädd för att han inte tycker om mig imorgon. Kan inte göra något åt det. Jag är bara jag. Igår skulle han på bio och frågade om jag ville med. Fast sa han, du gillar ju bara icke-amerikanska dramafilmer. Så har jag sagt. Det är ju bara att skratta åt sig själv. Jag är förundrad över att någon kan tycka om mig precis som jag är. Faktiskt.

Hänsyn

Tänk vad de kan visa hänsyn, de små. Idag skulle åk 2 springa 60 meter och en liten kille räcker upp handen och frågar om man får springa fortare än den andra. Gulligt.

Dålig hörsel

Idag var jag på Åhléns och det står en man i 30-årsåldern framför mig i kön. Han lutar sig fram och säger något till tjejen i kassan och hon svarar högt, nästsan skriker: "Jaha, du hör dåligt. Det blir 49 kronor". Han betalar och så lutar han sig fram igen och hon i kassan säger då: "Oh, you want hairgel": Hon hade hört fel och jag får ont i magen av skratt. Är tvungen att ringa bror Peter och skratta lite.

Min kille

Vad jag tycker om min kille. Och det verkar ju helt otroligt om han tycker om mig. På samma sätt. Kan det verkligen vara så. Helt obegripligt och helt fantastiskt i så fall. Som en dröm. Vill inte vakna.

Middagsbjudningar

I tisdags fick jag god middag hos Matilda och igår fick jag god middag hos Lotta. Vad jag har det bra. Och så har jag fått träffa min kille och honom tycker jag om. Massor.

Får räcka så

Fast jag lever ju förstås i en fantasivärld så det kanske inte är nåt som stämmer. Han kanske inte alls är kär i mig. Eller så visar det sig att jag inte är kär i honom. Ingen idé att fundera på det. Just i detta nu vet jag att jag är kär i honom och det får väl räcka så.

Alldeles speciell

Matilda kallar honom Tito. Lina kallar honom Tony. För mig är han alldeles speciell. Kan det vara så den här gången att jag är kär i honom och han är kär i mig. Det verkar ju helt otroligt i så fall.

Väntan

Och så får jag inte vara med honom hela tiden. Och så blir jag orolig. Så vill jag inte att det ska kännas. Men så känns det.

Kär

Och så är jag kär.
Och vill vara med honom hela tiden. Så känns det.

Orka

Det känns igen. Att sova för att orka kvällen. Och att äta för att klara morgondagen. Jag var tveksam till att åka ut till Torö imorgon förmiddag för att fira mamma . Men det är klart jag ska. Mamma sa att jag kan ligga på soffan där ute. Jag är ingen bra dotter. Eller bra kanske men inte som man borde vara i min ålder.

Mamma

Pratade med min gulliga mamma nu. Försöker att inte berätta allt för henne. Vill låta henne slippa ta del av allt. Men jag har ju så svårt för att vara hemlig. Jag berättade idag att jag varit på en tredje dejt med samma kille och då svarar hon att det ju är bra för att vara mig. Så kan det vara.

Sjudygns-hyra

Bestämt att träffa min till synes kriminella kille imorgon. Och det ser jag fram emot. Och ändå blir jag orolig för att han inte svarade nu. Ut med oron. Allt är lugnt. Ska titta på min sjudygns-film nu. Idag skulle den vara inlämnad. Får bli ytterligare sju dygn. Den är bara 75 min ändå. Igår såg jag starten. 65 min kvar.

Stor väska på vift

Träffade min till synes kriminella kille igår. Verkligen enkel och härlig. Blivande polis är han och inte alls kriminell. Vi satt och pratade lite innan bion och när filmen skulle börja kom jag på att jag ju haft en jättestor väska med mig. Den var inte med mig nu. Den hade blivit inlämnad i popcorndisken. Där jag glömt den. Vad gör jag för intryck. Jag vill ju träffa honom igen. Och jag tror ju att vi ses igen. Men jag vet inte.

Kriminellt utseende

Imorgon ska jag på dejt. Tror jag ju. Gillar honom verkligen. Lätt att prata med. Och kul. Jag skrattade åt mig själv när jag tittade på bilder på honom idag. Ingen är lik den andre. Den här ser kriminell ut.

Som vanligt

Idag var jag på dejt igen. Med en ny en. Snabba vändningar. Och som vanligt tyckte jag att det var väldigt trevligt. Och som vanligt vill jag gärna träffa honom igen. Och som vanligt tror jag att han vill det också. Undrar om det som vanligt blir så att han inte vill det. Ändå. Det återstår att se.

Avstängt

Stängde av telefonen igår i alla fall. Som jag brukar. Men igår tvekade jag. Men den stängdes av. Och det var bra.

Fart

Är inne i nåt som jag måste ur. Det är som jag har hur mycket energi som helst. Men jag har ju inte det. Det är bara fart. I mig och runt mig. Kommer inte ur det. Och är rädd att tappa taget. Fara iväg fullständigt.

Hårt liv

Och jag sov inte hemma igår. Och möter upp kompisar för brunch idag i drinkstövlarna och en väldigt yvig frisyr. Jag kom lite sent till brunchen och fick avsluta den alldeles allena då de andra skulle ut och paddla. Om det är det man vill göra en lördag dag tror jag inte att fredagskvällen var så rolig. Jag fick tag i Lina och tog ytterligare en kaffe. Det gjorde att jag nu inte kunde sova middag och jag vet inte hur jag ska orka med kvällen. Hårt liv. Skulle vara kul att gå och kolla på gosspel. Tre killar som var med igår ska sjunga. Så kul. De är med i kören för att träffa tjejer.

The switch

Riktigt kul igår. På många sätt. När vi skulle lämna Lokal var min jacka borta. Jag kollade lite och konstaterade sen bara att den inte fanns. Alla hade gått över till Lemon och när jag kommer dit träffar jag min gamla klasskompis Anna. Hon vill gå över och hämta min jacka. Men kommer tillbaka med fel. Den återlämnas. Och så kommer Ella. Hon hade tagit fel Jacka. Min. Och hängt in den i garderoben. Hon märkte det när hon skulle ta ut den för att hämta läppglanset i fickan. Hon säger till gardrobieren att det inte är hennes jacka. Att hon inte har någon dragkedja på sin. Bland annat. Han svarar bara att det var den hon hade lämnat in. Då kommer Ella på att det ju är min jacka och att hennes är kvar på Lokal. Det här var bara början av kvällen.

Någonstans

Vill sova i 200 år.
För att komma bort.
Vill springa i 200 mil.
För att komma bort.
Man kommer aldrig ifrån sig själv.
Och man ska inte bort.
Utan någonstans.

Gårdagen

Igår var jag på dejt. Igen känns det som. Och jag hade kunnat tänka mig att träffa honom igen. Kanske är det bara ren desperation. Har inte hört något idag. Än mer desperation bara därför antagligen. Dagen gick från grå till svart. Jag ringde Ella och hon fick mig på bättre humör. Och sen lugnade jag ner mig i badet. Och så hamnar jag i låtsasvärlden. Dagen är inte svart längre. Må all denna väntan vara värd målet. Som är vad.
Precis nu fick jag svar från gårdagen. Konstigt.

Snowboardskor

I all hast köpte jag ett par snowboardskor i lördags. När jag kom hem började jag klä av mig här i värmen och så ville jag prova skorna med skidbyxorna. Och här satt jag med bikinitop och skidklädd nertill och kände att skorna nog var för små. Fick lite ångest för att jag inte var säker på om jag fick byta dem eftersom de var nedsatta. Det gick bra. Gick dit idag och fick ett par bättre till och med. När jag går därifrån ringer jag Ella. Jag behöver egentligen gå hem och lugna ner mig. Jag frågar Ella om vi ska ses samtidigt som jag säger att hon ska säga nej. Hon säger, kom hit. Så jag går dit en stund. Tills hon ska träna. Nu är jag hemma. Får se om jag får på filmen idag. Igår fick jag det inte. Borde ju kunna se början i alla fall.

Stora näsborrar

Såg Peter Magnusson här igen. Springandes. Vad han tränar. Han har så stora näsborrar annars hade jag kanske kunnat tänka mig honom. Musse ser jag här i mina hoods ibland också. Tror jag skulle kunna tänka mig honom också. Behöver inte fundera på det egentligen. Jag kan inte själv bestämma och de båda är rätt oåtkomliga.

Tappat det

I fredags var jag slut men tog mina sista krafter för att möta upp några ute. Och då var ju allt igång igen. Idag berättade Anna att hon hade frågat varför jag skulle hem när det så var dags och jag hade bara svarat att jag hade tappat det. Vad klarsynt man kan vara vid vissa tillfällen. Jag hade uppenbarligen kommit till insikt att jag hade tappat det och var tvungen att gå hem. Så var det med det. Undrar vad jag tappat. Greppet kanske. Vaknade med tungt huvud dagen efter.

Mycket energi

Mycket oro i kroppen nu. Eller ska jag kalla det energi. Det låter bättre. Fingrarna är trasiga igen. Och de värker. Men jag känner mig glad. Ella ringde nyss. Vi har väl hängt hela helgen egentligen. Och med andra också. Hon sa att hon skulle på dejt i sina lesbiska kläder och jag började skratta. Det var vad jag hade sagt tidigare idag om hennes klädval. Jag menade inget illa med det och det vet hon. Och nu är hon alltså på dejt i sina lesbiska kläder. Hon hade inga förväntningar. Och så skrattade vi åt mig. För att det är så tragiskt. För att Mikaela hade sagt till Ella att jag berättat för henne att jag hade gjort mitt bästa med Per. Att jag verkligen hade försökt. Och det var ju så. Men det räckte ju tydligen inte. Stackars mig. Bara att skratta åt eländet.

Kändisar

Och igår såg jag Carolina af Ugglas. Hon ser cool ut och är nog rosa inuti. Och sen såg jag Marie Fredriksson. Hon ser mager ut men jag tror hon är röd inuti.

Flyga drake

Att kunna göra allt för någon utan att få tillbaka. Och ändå ge. Det är få som klarar. Det är stort. Det allra största.