lördag 31 januari 2009
Nu då
Men nu då. Är det kanske rätt nu. Vilken härlig kille. Verkligen härlig. Glad och full av energi. Lite ung kanske. Men det gör ju inget. Fast sen kommer vi till det där att han ska vilja ha mig också. Ella är säker. Jag är det inte. Lina hoppas. Och jag också.
fredag 30 januari 2009
Här sitter jag
Så här är det. Just nu. Jag sitter på min kudde på golvet. Och jag lyssnar på Halo om och om igen. Och jag väntar. Sofia skulle komma före halv. Lina hade sagt att hon skulle vara hos Fredrik halv och komma förbi mig först. Ingen av dem har kommit. Och här sitter jag. Och vi skulle vara hos Fredrik hel. Men han liknade mig vid en rottweiler. Så han kan ju sitta och vänta hemma hos sig.
Uppgiven
Den bästa dagen
Jag har haft en riktigt skön dag. Ett leende och en god kaffe tidigt i morse. Och kind mot kind med en liten liten. Och en annan liten som har längtat efter mig. Och så har jag skrattat så jag gråter. Och lämnade jobbet vid ett redan. Och fick med mig en påse med bullar hem. Och promenerade och försökte suga i mig ljuset. Och så tog jag mig lite massage. Och så har jag tränat. Och så ska jag på kalas. Och så lite annat. Den bästa dagen. Varje ska vara den bästa dagen.
Min tur
Vad ska det bli av mitt liv. Matildas pappa tycker också det är konstigt att jag inte träffar någon. Jag tycker ju också det. Men jag försöker ju verkligen. Och nu sa Jessica att hon brjar bli orolig för mig. Hon tycker det är dags nu. Och vem tycker inte det.
torsdag 29 januari 2009
Allt och inget
Uppfylld. Rädd. Förväntansfull. Tom. Glad. Sorgsen. Ljus. Mörk. Stark. Ostadig. Tillitsfull. Framför allt tillitsfull.
onsdag 28 januari 2009
Good riddance
Ville få sluta tänka på det. Sluta hoppas. Good riddance. Men kanske ändå. Kanske har Jessica rätt. Kanske har jag träffat min man. Vi får väl se.
Förvirrat
Kroppen är inte i balans. Jag tror att allt har med hjärtat att göra. Det är förvirrat där inne. I natt drömde jag att jag pussades med gamla Per. Den gifta heter också Per. Jag och Ella är överens om att det är ett fult namn. Men att det passar väldigt bra med Pernilla. Nåväl. När jag tränade för Robert i söndags så tänkte jag. Kanske han då. Helt förvirrat. Som mina tankar måste vara riktad mot någon. Och inte någon speciell. Litar inte på mina känslor längre. Vet inte vad som är sant och vad som bara är vilja. Måste vara ifrån de där killarna nu. Ett tag måste det vara så. Måste hitta tillbaka till mig själv.
Snart
Det är det mörka som tränger sig på. Snart. Snart kommer solen med ljuset. Jag behöver det nu. Så länge är det musiken som fyller mig. Som jag aldrig någonsin vill vara utan.
http://www.youtube.com/watch?v=Di6AMuqnS58
http://www.youtube.com/watch?v=Di6AMuqnS58
tisdag 27 januari 2009
Leva i nuet
Jag tänker göra som barnen. Inte tänka konsekvenser. Bara lägga mig i den största pölen och inte fundera på hur det känns att ha genomblöta kläder. Leva i nuet.
måndag 26 januari 2009
Ett äventyr
Lina sa att en semla är 550 kalorier. Eller vad det nu var. Men med de tankar som snurrat idag så har det nog gått åt 550 i timmen så jag har mycket att ta igen. Just för tillfället tror jag att han är separerad. Jessica är bestämd. Hon säger att han är min man. Så det är han och jag. Fast det kan vara så att han inte hör av sig igen och att jag aldrig får veta. Om han är gift eller inte menar jag. Och då har jag glömt allt detta om bara några dagar.
Mållös
Jag vet inte vad jag känner. Det känns väldigt märkligt bara. Jag är verkligen förvånad. Trodde jag kunde läsa av människor. Men nu vet jag inte. Har tappat tron på allt. Han är gift. Med all sannolikhet är han gift. Förstår inte hur han tänker. Och han vet inte vad jag vet. Men han kommer få veta. Och han kommer få ta emot sanningen. Mina ord. Men till att börja med ska jag äta semla till förrätt. Och efterrätt. Detta för att mjuka upp det där hårda inne i mig. Om några dagar är det här också över. Men häpen. Verkligen.
söndag 25 januari 2009
Att ge

Allt handlar om att ge. Att ge av sig själv. Och ibland kan jag bli rädd för att det ska ta slut. Att jag ska ta slut. Att hjärtat försvinner. Men det kommer aldrig att bli så. För även om jag ger bort halva mitt hjärta varje gång så finns alltid halva kvar. Och så länge det finns en liten bit kvar kan det alltid fyllas lika mycket. Jag tänker fortsätta att ge.
lördag 24 januari 2009
Inte idag
Jag tycker inte om att dejta. Jag gör verkligen inte det. Tycker inte om känslan av ovisshet och väntan. Inte alls. Och som vanligt lägger jag besluten utanför mig själv. Vilket efternamn är mitt. Jag talar om att jag bor på våning tre. Han har fyra namn att välja på. Han gissar fel. Inte idag min herre. Inte idag. Tänker jag för mig själv. Han skulle bara veta hur nära han var.
Det enkla
Jag vill fortfarande lyfta. Men är rädd för att falla. Var är det enkla. I det enkla finns bara det tråkiga kanske.
Förväntansfull
Återigen. Som vore det nyårsdagen. Fast inte riktigt. Har redan diskat och lagt i tvätt. Men har tungt huvud och äter lagad mat till frukost. Och det känns som det är det tråkigaste vädret. Men i den här dagen finns möjligheten. Jag är full av förväntan. Och det är inte bra. Lyfta eller falla. Jag vill lyfta.
torsdag 22 januari 2009
Synonymer
Jag slår upp energisk i min älskade synonymbok. Kraftfull, vital, aktiv, viljestark, handlingskraftig, rivig, uthållig, framåt, gåpåaraktig, dynamisk, ambitiös, nitisk, arbetsam, flitig, ihärdig. Mer positivt än vad jag trodde.
Energisk
Nu är jag pigg igen. Vad härligt. Jag kommer aldrig mer önska mig lugnet. Tycker om min höga aktivitet inom mig. Vi kan kalla det energi. Kanske har jag fått känna på hur vissa har det. Det som jag aldrig förstår. Min käre bror skulle vid ett tillfälle beskriva mig med ett enda ord. Han tänkte en kort stund. Energisk. Där har vi det.
onsdag 21 januari 2009
På gång
Jag tror att jag är på gång nu. Snart i alla fall. Den där längtan efter lugnet var en förkylning. Så var det med det. Igår träffade jag min kaffe-granne på gymmet. Han har ju flyttat nu och tyckte jag skulle komma över på en kaffe. Så klart. Jag ska verkligen göra det den här gången. Och i morse träffade jag min champagne-granne. Det var länge sen. Han är kul. Han jobbar tydligen återigen på ett produktionsbolag och jag sa till honom att jag vill spela in film. Det skulle han komma ihåg. Och han frågade hur det gick med skrivandet. Han sa att jag kunde skriva en krönika så skulle han fixa in den i Vi i Vasastan. Måste verkligen skriva nu.
tisdag 20 januari 2009
Fredagkväll
Om man kommer hem sent en kväll och sent på veckan och ställer ner en kasse med två flaskor vin lite oförsiktigt på golvet. Då vill man gå och lägga sig och låtsas som ingenting har hänt. Men skadan blir ju ack så mycket värre då. Så. För att skona skorna tar jag handduken och börjar torka upp allt vin som sprider sig som en pöl i hallen. Och för att slippa lukt dränker jag golvet i vim som även finns på väggarna i badrummet där liskan kom ut. Den vinindränkta handduken med lite glasskärvor i kastas sedan. Och när det är gjort så tänker jag. Att ingenting har hänt.
måndag 19 januari 2009
Förväxlar känslan
Men jag vet inte. Det kan vara så att jag förväxlar den här känslan av längtan efter lugn med ren och skär utmattning.
Tysnaden
Och jag undrar om jag inte behöver den här tiden för mig själv. Som alla pratar om. För första gången längtar jag efter lugn. Och jag känner att jag inte vill prata med någon. Jag vill vara själv. Bara vara själv och bara vara tyst. Kan det vara så. Helt otroligt. Måste komma ihåg det här. Hur det kändes.
Min coola frisör
Det var ju helt fantastiskt. Idag när jag kommer till min frisör har han skaffat mustasch. Jag blev jätteglad. Och han var dessutom cool i den. När jag är färdigfriserad visar han mitt hår och säger att det ser friskt ut. Och hela jag känner mig frisk. Ljus i hjärtat och klara tankar. Och så går jag in och köper den underbart goda pajen på Muggen. Och han med sina otroligt vackra ögon ger mig den största biten.
söndag 18 januari 2009
Överallt
Jag tycker jag ser honom överallt. Den där svarta jackan med det röda i luvan. Flera gånger om dan. Men det är inte han. Fast det spelar ingen roll. Om det är han eller någon annan. Jag når honom ändå inte. Inte helt. Men jag litar på livet. Att det tar hand om mig. Att allt är som det ska. Tillit.
Breathing your love
Breathing your love. Det är så det känns. Som om jag inte kan andas utan kärlek. Men vem kan det. Utan kärlek finns inte livet.
Till våren
Min lite snurriga mormor frågar mig var jag har killen. Jag säger att jag inte har någon. Hon svarar att hon tycker det är slarvigt. Och så skrattar hon och säger att alla killar kommer till våren. Det låter ju hoppfullt.
Sårad av sanningen
Fast det har hänt en gång. Att någon friat. Då grät jag. Inte av glädje. Utan av sorg. Jag vet inte. Så svarade jag. Jag sårade den jag älskade mest. Men jag tror på sanningen. Det fanns inget annat svar. Och jag lämnade honom med orden att han en dag också skulle förstå. Att jag inte var rätt för honom.
Utvilad
Att vakna utvilad strax efter åtta. Att dricka kaffe och titta på stjärnorna. Det är ju en härlig morgon.
lördag 17 januari 2009
Ljus i hjärtat
Förutom att mitt huvud är väldigt tungt idag så är det en bra dag. Sol ute och ljus i hjärtat. Måste ta vara på detta. I ovissheten finns möjligheten. Så är det ju.
Festligt
Malin fyllde år igår. Och jag har nåt minne av att den gamla antika stolen blev neddränkt i sambuca. Och att Laura ramlar av en annan stol. Och att jag och Ella sitter i samma framsäte ihoppressade i ett säkerhetsbälte. Och så har jag en film från turen. Roligt. Och så blir jag analyserad på Storstad av två som jobbar med ledarskap. Verkar hård och kaxig men är mjuk och rar. Bedömningen. Och så ramlar en efter annan in från festen. Och någon kräks. Och någon annan går hem. Jag vill inte vara med och tända lamporna och går därför strax innan. Men Charlotte och Robban vill tydligen det. Berusade och inte helt glada stannar de kvar. Ella ringer och säger att hon glömt gå av tunnelbanan och promenerar hem från Torildsplan. Jag går hem och kokar ägg. Och jag vaknar som vore det nyårsdagen.
torsdag 15 januari 2009
När
Tror ändå att han kommer att ångra sig. Eller hitta sig själv. Eller livet eller vad det nu är. Hoppas han gör det snart. Innan det är för sent. Tittade på bilder nu. Och tänker på vad han har sagt. Det kan ju inte bara vara borta. Känns så konstigt. Fast det är klart det kan vara så. Nu ska jag till Lina och Tomas och titta på mustaschen och få lite kramar och så.
Kära rara
Och idag har jag inte varit på bra humör. Och jag får ett sms av Matilda att jag ska höra av mig när jag mår som sämst. Att hon kanske inte kan trösta men att hon kan lyssna. Och jag skriver till Lina att jag kanske inte kommer ikväll för att jag är på så dåligt humör. Hon svarar att jag kan få bullar och att jag får komma utan att jag behöver vara trevlig. Jag blir alldeles tårögd. Och så ringer Ella och jag säger att jag funderade på att inte svara för att jag är så arg. Och hon lyssnar. Och lyssnar. Kära rara. Och så möter jag Måns på vägen hem. Och han kramar om mig. Och han säger att jag är fin. Som alltid.
onsdag 14 januari 2009
Det nya
Idag började mitt nya liv. Idag har jag varit på bra humör. Och jag pratade med bror Peter som berättade att han hade drömt att jag dog i natt. Tror det är nu det nya börjar. Hoppas det.
Mustasch
Jag har pratat om mustasch ett tag. För att jag tycker det är fult. Och coolt på nåt sätt. Att den som vågar ha mustasch är tillräckligt trygg i sig själv. Tomas lovade att han skulle visa sig i mustasch. Nu är den tydligen där. Vad spännande.
Military training
Jag minns inte helt Ellas strategi för mig. Men jag klarade lätt mina två minuter igår. Och jag tog mig iväg till yogan fast inte lusten fanns. Och idag är det tydligen dags för riktigt utmattande träning. Military training nämligen. Utomhus.
Bara i stunden
Jag har vaknat upp till en bra dag. Till solsken. Och så är jag utvilad. Och tron är tillbaka. Livet är hos mig igen. Precis som lyckan bara finns i ögonblicket så finns smärtan också bara i stunden. Alltid skönt att veta.
tisdag 13 januari 2009
Godhjärtad
Och Rikard har en kompis som precis har separerat. Han säger att det är en riktigt bra kille. Att det kanske är något för mig. Och han säger att han har det största hjärtat. Då måste ju Rikard tycka att jag är god i hjärtat också. Jag vill tro det.
Knut
Idag dansas julen ut. Återigen. Jag vill inte plocka undan julsakerna med känslan av att de kommer upp igen. I den här lägenheten. Och att det jag skrev nu i december lika gärna skulle kunna vara det jag skriver i december det här året. Jag vill inte det. Och jag är rädd för det. Men. Det är bara jag som kan göra något åt det. Jag ska försöka hitta lugnet först. Eller komma i närheten av det. Sen är det dags för Serre Chevalier. Och sen kommer ljuset. Och med ljuset glädjen. Får börja så. Nu känner jag att tron är på väg tillbaka. Skönt.
Lösa upp knuten
Han pratade om den idag. Han som höll i föreläsningen. Han pratade om knuten som finns hos vissa. Min knut ger mig min oro. Det är nog därför jag inte har följt min strategi. Orkar inte ta tag i den där knuten. Träna till utmattning gör jag gärna. För jag vet att den ena smärtan tar bort den andra. En del av strategin. Men den andra delen. Att jag ska ligga helt i tystnad i två minuter när jag kommer hem. Det har jag tänkt mig att jag inte har hittat tid för. Det är nog en omedveten rädsla. Men det är dags att lösa upp knuten nu. Två minuter om dagen. Så ska det bli nu.
måndag 12 januari 2009
Fly
Tunga steg. Nerböjt huvud. Och gråten i halsen. Så har dagen varit. Och jag somnade när jag kom hem. Ett sätt att fly för en stund. Och jag tränade hårt. Ett sätt att komma undan ett tag. Bort från det jag inte orkar känna.
söndag 11 januari 2009
Prinsessan Lilians svit
lördag 10 januari 2009
Underbara Lotta
Jag pratade med Lotta. Hon lyssnar och skrattar och förstår. Hon säger att det är min tur nu. När man minst anar det säger hon. Och skrattar samtidigt. För hon vet att jag inte tror på det. Precis som hon inte gjorde det. Då. Men hon lyckades. Och hon säger att jag också kommer lyckas. Vi får väl se.
Söta Kim
Kim hade sent på natten skickat en låt till mig. En låt som fick henne att tänka på mig. Söta Kim.
fredag 9 januari 2009
Den ärligaste kramen
Den där lilla stökiga killen. Han som har så mycket energi att han har en alldeles egen vuxen med sig hela tiden. Honom längtade jag efter. De andra förstod inte. Men när jag träffade honom nu efter lovet kom han springande mot mig. Och han ger mig den varmaste kramen. Den ärligaste kramen jag har fått. Jag har verkligen längtat efter honom.
Mina fantastiska vänner
Jag har det bäst av alla. Jag har mina härliga, underbara och fantastiska vänner. De håller mitt hjärta. Och ibland är det tungt. Men de orkar. Då måste jag också orka.
Värmer i hjärtat
Och allt känns inte enkelt. Och det känns heller inte alltid rättvist. Det blir för mycket ibland. Men så får jag ett så fint meddelande av någon jag verkligen inte förväntade mig det ifrån. Så det kändes verkligen ärligt. Det värmer i hjärtat.
Allt kracshar
Hjärtat är kraschat och trasigt. Kameran gick sönder på nyårsafton. Min mp3 gick sönder före jul. Min el-tandborste slutade fungera igår. Och nu precis gick en hel vinflaska sönder i hallen. Så jag har städat och varit arg. Och jag har vim över badrumsväggen för att jag öppnade flaskan lite oföriktigt. Eller i vrede. Nu ska jag sätta på Enya och sen städa badrummet. Sen. Ska jag bada och laga god mat och ha en skön kväll. Hoppas jag. Nu ska allt bara byggas upp. Det känns skönt.
torsdag 8 januari 2009
Croissant
Vad gör man när man tycker att allt är bajs. Dricker kaffe och äter croissant kanske. Tydligen.
Lugna sinnen
Och hans skoavtryck är kvar i hallen. Och hans bror dyker upp på nätet. Jag vill att allt ska vara lugnt nu. I alla sinnen.
Drömmar
Tror det är väldigt förvirrat i mitt lilla hjärta. Jag drömmer om gamla killar. Och jag drömmer om hans tjej. Hon var trevlig. Och jag drömmer om ett par som har gjort slut. Fast de inte har det. Jag sov i sängen för övrigt. Kanske blir det soffan i natt.
onsdag 7 januari 2009
Wild and crazy
I natt sov jag bara fem timmar för att jag ville att jullovet skulle vara så länge som möjligt. Jag har känt av det idag. Minst sagt. Och ändå vill jag inte lägga mig. Kanske ska bädda i soffan i natt. Bara för att vara lite wild and crazy. Ungefär som att byta parfym.
Släppa
Ena dagen tycker jag stickan gör alldeles för ont. Nästa dag tror jag att jag ska dö. Måste ju verkligen släppa det där nu. Döden kan jag inte göra något åt så det är bara att släppa. Och stickan i hjärtat kommer ut snart så det är också bara att släppa. Så. Jag borde ju må alldeles utmärkt. Rätt bra ändå.
tisdag 6 januari 2009
Och Lisa
Och Linas kompis Lisa som jag också bara hälsat på någon gång får också ta del av min historia. Och när hon ska gå kramar hon om mig och säger lycka till.
Möte med Björn
Och igår hade Linn med sig sin Björn. Har bara hälsat på honom ute vid några tillfällen. Och jag hälsar på Björn och så hör jag hur jag börjar berätta att jag just denna dag har blivit bortvald och jag frågar honom varför Daniel gjorde det valet han gjorde. Björn lyssnar och försöker svara. Stackars Björn. Han som själv är i samma situation som Daniel. Med separation och ny kärlek. Och Linn frågar Björn om inte han har någon kompis till mig. Och det tror han. Jag får ett namn. Och en beskrivning. Han bor alldelses nära mig. Jag tänker att det kanske är han då. Jag säger att det låter bra. Att jag blir lugn bara av att tänka på det. Att det faktiskt finns andra. Ja. Mitt första samtal med Björn. Varför hålla någonting inom sig.
Varför inte
Och jag har ju semester idag. Leva i nuet. Kanske ska man fira denna semesterdag med lite vin och popcorn. Varför inte. För jag tänker inte tänka på vad det är för dag imorgon.
Strategier
Och efter fikat med Matilda ringer jag Ella. Hon har precis kommit tillbaka från sin skridskotur. Jag säger att jag är på väg till henne. Om det går bra förstås. Tillägger jag ju. Ella gör middag till mig. Jag får välja mellan våfflor och lax. Och så städar hon och samtidigt lägger vi upp strategier för året. Jag gör en lista till oss var. Och jag vill lämna kvar dem hos Ella så vi kan fortsätta med dem. Hon säger att det är bra. För vi måste hitta verktygen för att nå våra mål och planer för vårt ledord. Nämligen. Jag säger att jag tycker det är skönt att hon är hemma igen. Från Finland. Och hon säger att det är skönt att ha någon att komma hem till.
Lina och Tomas
Efter min avskedspromenad med Daniel igår så ringer jag Lina och frågar vad hon gör. Hon säger att hon är på väg hem från träningen och undrar vad jag gör. Jag svarar att jag är på väg hem till henne. Om det går bra. Så vi möts upp och går hem tillsammans. Tomas går och köper pizza åt oss. Och så får jag kaffe. Efter en stund går Tomas och vilar. När han kommer tillbaka går Lina och duschar. De tar hand om mig växelvis. Och när jag går därifrån är det bara två timmar tills jag ska vara tillbaka för att fira Tomas födelsedag. Jag var där i morse igen och fick kaffe och tårta. Jag har varit där många dagar. Många timmar. De säger att det kan vara så att mina timmar tar slut redan i mars. Jag har fått en ranson för året nämligen. De skrattar samtidigt. Men jag blir lite orolig. För vad händer då. Om jag inte har gulliga och underbara Lina och Tomas. Lina ringer senare idag. Jag talar om för henne att det är en sån dag jag tror att jag ska bo i min lilla etta helt själv hela livet. Hon svarar att det inte kommer bli så. Helt bestämt. Och hon säger att jag också vet det. Jag svarar att jag bara behöver höra det. Många gånger. Och hon säger att vi ska träna ihop imorgon och bubbla på torsdag. Det blir bra det. Två kvällar räddade.
Tungt
Igår var jag glad. Hela dagen. Idag är det tungt igen. Idag är det en sån dag när jag tror att jag kommer bo ensam i den här lilla lägenheten hela livet.
söndag 4 januari 2009
Jokern
Nu är jag faktiskt på riktigt bra humör. Är det över nu tro. Det kanske inte var värre än så. Jag ser Silvia på TV. Men stackarn. Hon ser ju ut som Jokern.
Förevigt
Det går upp och ner. Just nu känns det bra. Och jag tror han skickades till mig för att jag skulle komma ifrån det andra. Hoppas att nästa som skickas till mig kommer för att stanna. För att fylla mitt hjärta. Förevigt.
Hurt
Jag stötte på honom idag. Mitt bland alla. Stockholm är inte större. Tydligen. Han ville bort. Och mitt hjärta slog. Och jag förstod. Idag var han rädd. Och idag var jag rädd. Som om vi inte kände varandra.
http://www.youtube.com/watch?v=AO9dbmJ_2zU
http://www.youtube.com/watch?v=AO9dbmJ_2zU
Ledsna ögon
Linda skrev att hon skulle ringa senare. Hon vet inte att mitt hjärta är sönder. Och jag vet inte om jag klarar av att prata med henne. Just nu. För jag vet att hon kommer ge mig sina varma ord. Och jag vet inte om jag kan ta emot dem nu. Jag vill inte gråta mer. Inte nu. Jag vill ut i solen. Och jag vill ha glada ögon.
Förändringens vindar
Jag skulle vilja färga håret rosa. Säga upp mig från jobbet. Flytta till Sidney. Och leva för dagen. Men jag är lite försiktigare. Jag ska byta parfym. Nu har jag bestämt mig. Det ska börja nåt nytt nu. Ett nytt liv. Med ny parfym. Stort. Förändringens vindar.
Pappas födelsedag
Pappa fyller år idag. Jag ska ringa honom nu. Han kommer säga några fina ord till mig. Det vet jag. Och jag behöver de orden nu. Min trasiga pappa som är så full av kärlek.
Rädslan
Och jag tänker på hans fula fötter. Men det känns inte bättre. Det handlar nog inte om honom. Det handlar om någon. Eller om ensamheten. Och rädslan. Helt enkelt.
Väntan
Jag vaknade glad. För jag såg solen. Men så föll allt. Och det känns som solen aldrig kommer nå mitt hjärta igen. Och jag föröker tänka på att lidandet har ett syfte. Och att jag någon gång kommer känna att det var värt det. All väntan. Jag hoppas det.
Jag vet inte
Stickan har skurit sönder hjärtat. Det gör ont. Jätteont. Och jag vet att det kommer gå över. Men jag vet inte om jag vill fylla hjärtat igen. Eller om jag klarar av det. Jag vet inte.
lördag 3 januari 2009
Lugnande ord
Jag pratade med varma Matilda om stickan i hjärtat. Hon lugnade mig. Och jag vet att hon alltid säger sanningen. Inte bara det hon tror att jag vill höra. Rara Matilda. Och Jocke pratade jag också med och han bjöd över mig på film. De är ju för gulliga de där.
Märklig dröm
Jag tycker inte om ovissheten. Alls. Jag har inget tålamod. Jag skrev till honom igår. Jag ville skriva: "Hur är det egentligen. Ska vi ses eller inte. Så här vill jag inte ha det i alla fall. Jag har inget tålamod. Bestäm dig annars tröttnar jag". Men jag skrev försiktigt: "Jag funderar på om du vet vad du vill. Men du kanske inte vet någonting. Om något. Kan det vara så". Och jag drömde att jag läste hans svar. Men jag kommer bara ihåg en del. En konstig del: "Och Göran Persson går i nerförsbacke". Vad betyder det. Och var kommer det ifrån. Det är ju bara att skratta åt det.
Ridning idag
Jag satte på telefonen till slut. Och min kusin hade hört av sig tidigt om ridning. Och nu är jag snart på väg. Och jag tycker ändå att det ska bli kul. Och min tvätt får hänga kvar. Och antagligen får någon annan vika den. Igen. Och Ella hade inte svarat. Kan det vara för att hon inte orkar ta emot mina ord. Just nu. För att hon kanske känner likadant. Eller så mår hon så bra att hon glömmer bort telefonen. Hoppas på det senare.
Godhet
Min kamera gick ju sönder på nyår. Och jag hoppas att jag får fram bilderna ändå. Och filmerna. Jag tror att mitt löfte för året blev att jag skulle vara snäll mot de som behöver det mest. Och det är inte alltid lätt. Ge till dem som behöver. Inte bara till dem som ger tillbaka.
Befriande
Och så tvättar jag. Fast jag inte behöver men för att jag tycker att det kan vara bra. Och jag vill inte sätta på telefonen för jag känner inte för att rida. Som jag gjorde igår. Men jag kanske har fått ett sms av Ella med lite lugnande ord. Så jag vet inte hur jag ska göra. Läsa kanske. Nåt helt annat. Nu nös jag. Det tycker jag om. Jättemycket. Det är så befriande. Jag nyser ut alla bekymmer.
Dödsångest
Vad ska jag säga. Bullarna är slut och fingrarna är trasiga. Så är det ungefär. I natt kunde jag inte somna. Och med all tid att tänka så trodde jag att jag skulle få en blodpropp. Och då tänkte jag att en sticka i hjärtat är bättre. Ju.
fredag 2 januari 2009
Men ändå
Han är inte vilsen. Bara i en instabil fas som Ella sa. Men ändå. Jag har inget tålamod. Får se om vi orkar.
Vilsen
Och så har jag återigen träffat en vilsen och instabil människa. Det är inte jag som dras till dem. Tror de dras till mig. Var finns tryggheten. I mig kanske.
Acceptera
Jag är så trött på att försöka acceptera allt. Att det här är mitt liv just nu. Att det finns någon mening med allt. Att jag måste ha tålamod. Jag är så oändligt trött på det. Jag orkar inte längre. Jag ska träna nu. Sen kan jag säkert acceptera allt igen. Hela skiten.
torsdag 1 januari 2009
Min familj
Min familj vid tolvslaget. Mamma skickar ett sms om ett gott nytt år. Och så skriver hon att det kändes som i en krigszon bland alla raketer. Hon är kul hon. Och så pratar jag med pappa och jag frågar honom hur mitt år kommer att bli. Han svarar att jag är så härlig så det kan inte bli annat än bra. Det kändes tryggt. Och så pratar jag med bror. Vi skrattar. Vet inte vad vi pratade om men jag vet att han sa att jag borde ha en tröja på mig där det på framsidan står: "Jag väljer livet". Och på baksidan skulle det stå: "Gör du?". Min familj ja. Rolig och härlig.
Bitande kyla
Snälla och rara Lina och Tomas tog mig med ut på en välbehövlig promenad. Behövde det friska. Känner mig mycket piggare nu. Väldigt skönt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




