torsdag 19 mars 2009
Absolut sista
Men bara det sista. Mina naglar är rosa och jag tror fortfarande på en rosa tillvaro. Även för mig. Och något roligt. En liten söt kille. Sex år. Ville leka toalett-kull. Kanske någon annan som vill. Han förklarade hur leken gick till. Och med allvar. När man blir kullad ska man stå brett isär med lätt böjda ben. För att bli fri ska någon krypa ihop mellan benen. Och sen ska man låtsasbajsa. Ja. Varför inte.
The end
Han vill inte ha mig. Heller. Jag känner mig mest uppgiven. Men ledsen också. Och jag är trött på allt. Trött på mig själv. Det får vara slut på det här nu. Jag vill ha mina tankar för mig själv. Mina ord vill jag ska vara mina. Ett tag få det vara så. Eller föralltid. Glöm inte bort att sanningen finns i hjärtat. Lita på det.
Hitta tillbaka
Ikväll ska jag på yoga. Sen ska jag måla naglarna rosa. Och sen vill jag ha en annan känsla. En skir klänning som fladdrar svalt.
http://www.youtube.com/watch?v=GAkwl1zvivg
http://www.youtube.com/watch?v=GAkwl1zvivg
Lugnet
Ella säger att jag bode komma iväg på yoga. Och kanske är det ett sätt att komma ifrån. Trycket. Eller oron. Eller energin. Eller mig själv. Eller vad det nu kan vara. För ett tag. Jag behöver den träningen men jag drar mig för att gå dit. Ikväll då kanske.
Instängd
onsdag 18 mars 2009
Samma samma
Är inne i en period när jag är väldigt trött på mig själv. Och när jag inte vill att någon ska veta något. När jag egentligen inte vill berätta. Men gör det ändå. Berättar och skäms. Vet inte varför jag inte kan hålla inne med allt. Eller varför jag skäms just nu. Det är ju ändå bara samma. Samma samma. Jag tycker att jag ständigt är kär. I någon. Vet inte vad som är på riktigt längre. Det kanske till slut är jag som behöver tid för mig själv. För att hitta rätt där inne. Antagligen.
Lönesamtal
Jag är väl enastående ändå. Att efter gårdagens allvarliga samtal nå så långt i dagens lönesamtal. Lugnt och metdodiskt övertygade jag chefen att sätta kryssen nästan i topp. Mina argument höll. Hoppas det visar sig i lönen också. Att man kanske får 200 kr mer än de andra. Det är mycket det. Efter skatt ett glas champagne extra i månaden. Inte dåligt ju.
Sångpedagogen
Fortsättningen med sångpedagogen då. Vi är nog rätt lika på många sätt. Får se om han orkar med allt bara. Jag talade om för honom att jag inte tyckte om tveksamheter. Väldigt klart. Han sa bara att han hade en massa tankar. Att jag ju också hade träffat hans tjej. Att de var ihop då. Och att det var förra helgen. Det är ju inte så länge sen. Minst sagt. Men då är då. Tycker jag. Tur man inte vet hur allt blir. Kanske är det så att jag hinner tröttna innan han gör det. Vem vet. Eller så lever vi lyckliga i alla våra dagar. Skit samma. Nu är nu. Och då är då. Och framtiden är oviss. Helt enkelt. I morse frågade han om jag hade damp. För övrigt. Lika bra att visa upp hela sig själv redan från början.
Allvarligt samtal
Igår hade jag ett allvarligt samtal med min chef. Jag var lugn. Och jag sa till honom att det var tur att jag inte hade fått tag i honom dagen innan för då var jag riktigt arg. Idag har jag medarbetarsamtal. Så olämpligt allt kommer.
Sommarhimmel
Det kändes som jag vaknade upp till en härlig sommardag. Jag såg bara den klarblå himmeln. Och jag kände lyckan i kroppen. Men jag är inte ledig och det är inte varmt. Så sommarlov är det inte. Än.
måndag 16 mars 2009
Inga konstigheter
Pratade med sköna Helena. Hon tyckte han verkade mysig. Och han är ju det. Han hade tydligen sparkat lite på min fot. Och ryckt mig lite i armen. Som en liten pojke. Söt är han. Och direkt och orädd som sagt. Inga konstigheter. Det är jag och han nu. Om jag får bestämma.
söndag 15 mars 2009
Kär igen
Fick träffa sångpedagogen igår. Nu är jag kär. Igen. Tror han är en sån person som alla tycker om. Han är väldigt enkel att tycka om. Öppen och orädd. Han kan nog ta emot mig. Jag sa till honom att jag bara hade gett honom en vecka till. Max. Han skrattade bara. Från nu får han hålla mitt hjärta. Tror inte det är några problem för honom.
lördag 14 mars 2009
Tvättstugan
Jag beter mig respektlös där nere i tvättstugan. Idag lät jag helt medvetet tvätten hänga kvar. För jag ville äta lunch hos Lina och Tomas. Idag bad jag om ursäkt till herr Jacobsson. Det är tur att det inte är samma granne som drabbas. Åtminstone.
Måste vs vilja
Att göra det man måste är att göra det man vill. Man kan inte säga att man vill ses och sen inte träffas. Då vill man inte det. Inte tillräckligt mycket. Vet inte om jag ger det en vecka ens. Just nu är jag på det humöret.
Då
Träskor på fötterna.
Sommarsol.
Cyklar på en för stor cykel.
Plockar blommor till mamma.
Tillbaka till huset.
En cykel står lutad mot väggen.
Någon vill leka.
Vi cyklar till Östen och Britta.
Går in i deras hus med den gömda nyckeln.
Som vi får.
Håller i varsin kattunge.
Kattmamman tittar med snälla ögon.
Vi går ut till ladan.
Hoppar ner i höskullen.
Cyklar hemåt.
Plockar sura smultron.
Äter nybakade bullar i kohagen.
Lite rädd.
Cyklar och badar.
Leker burken.
Är tillsammans.
En helt vanlig dag.
Då.
Längtar tillbaka.
Till det enkla.
Sommarsol.
Cyklar på en för stor cykel.
Plockar blommor till mamma.
Tillbaka till huset.
En cykel står lutad mot väggen.
Någon vill leka.
Vi cyklar till Östen och Britta.
Går in i deras hus med den gömda nyckeln.
Som vi får.
Håller i varsin kattunge.
Kattmamman tittar med snälla ögon.
Vi går ut till ladan.
Hoppar ner i höskullen.
Cyklar hemåt.
Plockar sura smultron.
Äter nybakade bullar i kohagen.
Lite rädd.
Cyklar och badar.
Leker burken.
Är tillsammans.
En helt vanlig dag.
Då.
Längtar tillbaka.
Till det enkla.
Ljuva personer

Om jag skulle tycka om tjejer så skulle jag vara kär i Alice Bah Kuhnke eller Sanna Kallur. De är så gulliga och ljuva och härliga. Det är ju inte alls den typen av kille jag faller för. Det är där problemet är tror jag. Jag vill ha en riktigt rar och godhjärtad kille. Ska fokusera på det. Och tänk om jag själv kunde vara gullig och ljuv och härlig. Ljuv känns väldigt långt bort bara. Vad är motsatsord till ljuv. Burdus kanske. Är det jag. Usch.
fredag 13 mars 2009
Tiden får utvisa
Ingen bra känsla. Men jag måste låta tiden få utvisa. Tillit. Måste ha tillit nu. Om det här inlägget kommer in på 22.22 så kommer det bli som jag vill. Hoppas.
Snälla
Ella träffade en kollega till sångpedagogen ikväll. Som är väldigt trevlig tydligen. Sångpedagogen alltså. Världen är liten ändå. Jag säger att jag ger honom en vecka. Hon svarar att en vecka ju är ganska kort tid om det ska gälla hela livet. Vi skrattar. Men hon förstår mig. Detta tvekande är inte roligt. Alls. Och så säger hon så gulligt: "Vad han kommer att ångra sig om han missar det här." Söta Ella. Och hur ska jag veta vad jag vill. Egentligen. Efter att ha druckit en massa vin och röstat på Caroline af Ugglas och allt. Jag kanske inte är så intresserad som jag tror. Jag kanske bara var väldigt glad den kvällen. Tiden får utvisa. Min älskade tid som tar hand om allt.
http://www.youtube.com/watch?v=DNuCjNr1iOU
http://www.youtube.com/watch?v=DNuCjNr1iOU
Samtal med bror
Och så ringer bror Peter. Jag frågar om pappa är på akuten. Men så är det inte tydligen. Bror min vill bara höra hur jag mår.
"Jag har fortfarande högt blodtryck."
"Vad ska du göra åt det då?"
"Lugna ner mig."
"Det har du sagt förut."
"Men jag är ju hemma ikväll."
"Men du är ju inte lugn."
"Vadå?"
"Du håller på och byter en glödlampa medan du pratar med mig. Senast monterade du en skridsko."
"Nej. Går glödlampor sönder om man tappar de i golvet?"
"Är det här din vardag?"
"Ja."
"Du har det ju jobbigt."
"Jag borde städa också."
"Gör inte det ikväll. Ta det lugnt."
"Men gör jag det inte ikväll så blir det vid åtta imorgon bitti. Och då kommer jag att lyssna på samma låt om och om igen alldeles för högt också. Tror inte grannarna tycker om det."
"Vilken låt är det som gäller nu?"
"Miss Sarajevo."
"Och vilken maträtt gäller?"
"Nu är det värre än någonsin. Samma rätt fem dagar i veckan."
"Fortfarande halloumi?"
"Ja. Och. Quinoa. Ruccola. Laxfilé. Avocado. Zucchini. Solrosfrön. Och så en halv burk mango chutney."
"Du är ju verkligen konstig."
"Jag vet."
"Jag har fortfarande högt blodtryck."
"Vad ska du göra åt det då?"
"Lugna ner mig."
"Det har du sagt förut."
"Men jag är ju hemma ikväll."
"Men du är ju inte lugn."
"Vadå?"
"Du håller på och byter en glödlampa medan du pratar med mig. Senast monterade du en skridsko."
"Nej. Går glödlampor sönder om man tappar de i golvet?"
"Är det här din vardag?"
"Ja."
"Du har det ju jobbigt."
"Jag borde städa också."
"Gör inte det ikväll. Ta det lugnt."
"Men gör jag det inte ikväll så blir det vid åtta imorgon bitti. Och då kommer jag att lyssna på samma låt om och om igen alldeles för högt också. Tror inte grannarna tycker om det."
"Vilken låt är det som gäller nu?"
"Miss Sarajevo."
"Och vilken maträtt gäller?"
"Nu är det värre än någonsin. Samma rätt fem dagar i veckan."
"Fortfarande halloumi?"
"Ja. Och. Quinoa. Ruccola. Laxfilé. Avocado. Zucchini. Solrosfrön. Och så en halv burk mango chutney."
"Du är ju verkligen konstig."
"Jag vet."
Dessa upptagna
Det har inte varit någon bra vecka. Jag har varit arg alldeles för mycket. Toleransnivån har därför varit låg. Och ändå har jag gjort mycket kul. Men nu är jag slut. Verkligen. Så glad att jag lyckats säga nej till kvällens olika aktiviteter. Jag hade dock velat träffa sångpedagogen men han tog sitt förnuft till fånga. Han skulle ta hand om alla känslor och jobbiga tankar. Det kan han ju göra. En vecka får han. Han har lämnat tjejen men är inte redo för mig antagligen. Alla dessa upptagna. En vecka som sagt. Vill man så vill man. Tycker jag. Blir ändå ledsen för någonstans förstår jag ju att det är mitt val. Att jag hamnar där jag hamnar. Hur kommer jag ifrån det.
torsdag 12 mars 2009
Detta nu
Jag får inte glömma bort nuet. Jag tänker alldeles för mycket framåt. Jag längtar till påsklovet och jag räknar ner till sommaren. Får inte glömma detta. Livet är det som pågår just nu.
Öppen och ärlig
Nu fick jag ju rätt. Ju mindre rädd desto lyckligare. Öppen och ärlig ska man vara. Tydligen är det så att det är det som bäst botar depression eller dåliga relationer eller sömnlöshet eller vad det nu kan vara.
Rosa
Och mina naglar är rosa. Och det lilla hjärtat på handen är kvar. Om än suddigt. Och hjärtat i mig är fyllt för tillfället. Och ikväll är det dags för bubbel i en annan värld. Den glamourösa reklam-världen. Och imorgon är det fredag. Och jag har två filmer här hemma. Ville hyra en på sju dygn men det var två som gällde. Och det gör mig stressad. Konstigt det där. Två filmer på sju dygn måste jag kunna lyckas med. Jag har sett 20 minuter än så länge. Och jag får titta på datorn. Plötsligt hittar jag inte rätt kanal på tv:n. Dags att köpa ny antar jag. Den gamla är ju från den nedlagda livsmedelsbutiken Netto.
Dagens känsla
Ilskan är borta. Så skönt att veta att tiden tar hand om allt. Idag är känslan att jag skulle vilja krama någon. Länge.
onsdag 11 mars 2009
Märkligt
Jag har börjat med något. Märker jag. Och jag tycker egentligen inte om det även om det är praktiskt. Jag lagar mat i bar överkropp. Jag avskyr lukten av os. Så därför har jag inget på mig på överkroppen. Så är det. Känns inte riktigt bra bara. Och apropå matlagning så har jag plötsligt hamnat i saltträsket. Det finns ingen hejd på det. Jag öser ut grovkorningt salt över min tallrik. Också märkligt. Allt har sin tid.
Kärlek på intåg

Idag får jag ett sms om att min mobilräkning inte är betald. Ingen ordning på mig nu. Jag vill göra en liten markering på handen för att inte glömma. Och jag vill ha ett hjärta. Alltid ett hjärta. Men jag gör det litet så att ingen ska undra. Men nu har jag ett litet litet hjärta på handen. Det betyder kärlek det. Kärleken är på intåg. Jag vill tro det. Och min härliga och orädda sångpedagog ringde. Det gjorde mig glad. Och jag pratade med Christina tidigare idag. Hon hade pratat med honom. Han var tydligen imponerad av mitt raka och direkta sätt. Christina hade skrattat. Hon vet mycket väl hur jag är. Lindar inte in något. Och det gör honom inte rädd tydligen. Underbart.
Respektlöst
Jag har ett möte halv elva. Jag kommer inte komma i tid för jag vill inte gå hemifrån. Respektlös är vad jag är. Men jag behöver den här tiden. Detta eviga sökandet efter lugnet.
Lindorna
Men så ringer Linda och säger att hon kanske har en kille till mig. Och då blir jag glad. Och så skriver andra Linda att det kan vara så att Kalles mamma jobbar med henne. Linda hade sagt till mamman att jag skulle bli perfekt. Vad gulliga de är. Lindorna.
Arg
Idag är jag arg. Ilska i hela kroppen. En sån här dag förstår jag att mitt blodtryck är högt. Skulle vilja slunga nycklarna i ansiktet på nån. Så känns det. Det är långt mellan tanke och handling dock. Tack och lov.
måndag 9 mars 2009
En sån dag
Jag har ju träffat den söta sångpedagogen tidigare. Då ville jag inte prata med honom. Sa han. Jag skrattar. Och jag berättar det för Ella. Hade du en sån dag då. Säger hon. Tydligen. De dagarna finns ju. Då brukar Ella säga att de ska låta mig vara. Då är jag tre år gammal. Men i lördags blev jag kär i honom. Fast imorgon är en annan dag. Antagligen.
Ta emot
Som vanligt. Balanserar jag på gränsen. Den stora lyckan. Eller den tryckande sorgen. Men antagligen är det så. Att det ena inte existerar utan det andra. Så det är bara att ta emot det. Det som är på ingång. Jag har bestämt mig. Jag tänker inte vara rädd. Inte för något. Varken kärlek eller sorg.
Kärlek
"You say that the river finds the way to the sea, and like the river you will come to me."
http://www.youtube.com/watch?v=wX6c5als1lk
http://www.youtube.com/watch?v=wX6c5als1lk
söndag 8 mars 2009
Upptagna
Och jag är trött på alla tankar på killarna. Och nu har jag tydligen en period när jag ska träffa en massa upptagna. Acceptens och tålamod. Svårt det där.
Vill inte sova
Jag som har sovit för lite. Och som var så trött. Nu vill jag inte lägga mig. Nu vill jag vara vaken. Och så vill jag vara hemma imorgon. Eller alla måndagar egentligen.
Galen kväll
Jag kommer på fler och fler händelser igår. Och det är bara att skratta åt det. Som jag kan hålla på. Igår var det en sån kväll. Men Linn var roligast. Hon tömde ut hela väskan i toaletten på Storstad. Telefonen hamnade långt ner i kröken som hon sa.
Dagen
La mig efter tre och vaknade åtta. Och gick upp och tvättade. Elva var det samling för lunch och genomgång av gårdagskvällen. Följde sedan med Ella hem och vilade medan hon städade. Micke och Bodil med barn kom på besök. Och gick igen. Ella skalade en apelsin till mig. Sen promenerade jag hem. Tvätten hade jag glömt. Fick nu möta grannen som varit tvungen att ta hand om den. Jag bad om ursäkt. Nu är jag trött. Riktigt trött. Och så är det snart måndag igen.
Barnsligt
För övrigt hade vi tydligen ett mål med gårdagskvällen. Fylla och hångel. Jag misslyckades totalt. Med det senare åtminstone. Så ofokuserat. Och vilket barnsligt mål. Kan man tycka. Och alla är vi över 35.
De där killarna
Träffade Kalle igår. Glada härliga Kalle. Kan han inte ta sig samman. Och så var the twin där. Från i somras. Det var roligt. Fast nu kändes han inte alls intressant. Det är märkligt det där. Och så pratade jag allvar med Jennys gamla dejt. Han var osäker på tjejen. Idag skulle det hända sa han. Den lilla söta flickan skulle få gå idag. Vi får väl se.
Tungt huvud
Kul igår men tung i huvudet idag. Hur ska man orka. Man ska inte känna efter. Som mormor säger.
lördag 7 mars 2009
Liten tröst
Sofia kom med en vinflaska till mig igår. För att jag varit tvungen att stanna hemma. Det var gulligt tycker jag.
Sluta döma
Allt flyter samman.
Dröm och verklighet.
Fantasi och vardag.
Glädje och sorg.
Tankar som snurrar.
Tankar jag vill komma undan.
Och vill ha.
Jag låter det vara.
Precis som det är.
Allt får vara.
Jag ska sluta döma.
Jag får vara som jag är.
Allt får vara som det är.
Den enes bröd.
Den andres död.
Dröm och verklighet.
Fantasi och vardag.
Glädje och sorg.
Tankar som snurrar.
Tankar jag vill komma undan.
Och vill ha.
Jag låter det vara.
Precis som det är.
Allt får vara.
Jag ska sluta döma.
Jag får vara som jag är.
Allt får vara som det är.
Den enes bröd.
Den andres död.
fredag 6 mars 2009
Ut bara
Ibland tänker jag att jag borde stanna hemma. Men varför det. Egentligen. Jag tycker ju om folk. Människor. Samtal. Skratt. Jag borde inte stanna hemma. Jag borde gå ut imorgon också. Och så får det bli. Det lilla kan betyda så mycket.
http://www.youtube.com/watch?v=BDS8WUMSJhM
http://www.youtube.com/watch?v=BDS8WUMSJhM
Visa leg
För andra gången i rad får jag visa leg. Den lilla lyckan. Idag får jag till och med ett, oj då.
En sorts kärlek
torsdag 5 mars 2009
Hoppas inte
Det är inte roligt att bli bortvald. Naturligtvis. Och det är inte roligt att välja bort. Heller. Och han jag har valt bort nu var jag väldigt förtjust i för ett par år sen. Då var han upptagen. Hoppas inte att det var därför. Det oåtkomliga. Utmaningen. Hoppas inte.
onsdag 4 mars 2009
Förtröstan
Hur ska man förstå allt som händer. Och kunna se en mening med allt. Ibland är det svårt. Men alla vägar leder rätt. Jag måste lita på det. Och. Guds vägar äro outgrundliga. Ju.
Inga förebilder
Nu tittar jag på Baccara-bilden och skrattar. För det är inte så att det är några förebilder. Snarare verkligheten. Lite sliten så där. Och en vilja om mer än man förmår. Och allt jag har är svart eller vitt. Och hela jag är svart och vit. Och det är jag inte stolt över. Heller.
Fast
Det är mycket jag inte är stolt över. Detta sökande till exempel. Jag vill kunna luta mig tillbaka och låta livet komma till mig. Jag vill det. Men jag kan inte. Tydligen. Och jag skulle vilja att allt bara var enkelt. Alltid.
Så länge
Och. Innan det är min tur. Så lyssnar jag på ABBA också. Och så går jag över till Lina och dricker te. Och så. Och så gör jag en massa annat som jag tycker om. Så klart.
Black and white
Kristoffer Appelquist
Kristoffer Appelquist är ju underbar. Vart har han tagit vägen.
http://www.youtube.com/watch?v=ukPRtQWF_-4&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=ukPRtQWF_-4&feature=related
Dröm och verklighet
Skulle på dejt igår. Men han blev sjuk. Skrev han. Det kan han ju vara. Jag tänker inte träffa honom. Han har försakat sin chans. Spåtanten sa att jag måste fundera på vad jag vill. Det är ju som terapi det där. Och en lyckokick. Allt som jag önskar kommer jag att få. Jag måste bara fundera på vad jag vill. Och jag vill ha en stark och orädd kille. Bland annat. Och jag vill ha den gifta manen. Och nu är jag nästan säker på att han är separerad. Ska bara hämta lite energi för att få honom att förstå att han vill ha mig. Så trött på att behöva vara drivande. Men ska väl jobba målfokuserat nu. Ska lägga upp en strategi. Någon dag. Jag drömde om Kalle igår. Förresten. Nåväl. Ska väl ta mig samman. En dag är det min tur. Så länge ska jag skratta så jag gråter. Så mycket jag kan. Det mår jag bra av.
Oljud
De där byggarna. Är de på lunch nu tro. Återigen vaknar jag av oljud ute på gården. På min sovmorgon. Nu är det alltså tyst. Kanske är det så att deras arbetsdag är slut till och med.
Omtanke
Gulliga rara Linda ringer. Och hennes omtanke får mig nästan alltid att gråta. Hon undrar om jag vill komma på 4-årskalas. Jag svarar att jag vill träffa henne. Att jag inte vill komma för att prata med hennes mamma. Eller med Kirres mamma. Jag är så oförskämd. Hon säger att hon vill att jag kommer. Så det ska jag.
tisdag 3 mars 2009
Rosa delfin
måndag 2 mars 2009
Vår
Ja. Då var det vår. Eller skulle kunna vara. I alla fall. Mars är en vårmånad. Ju. Och med våren kommer killarna. Det sa mormor. Och hon vet. Hon har ju snart levt i 90 år.
söndag 1 mars 2009
Siffror
Jag tycker ju om siffror. Eller siffror på vissa sätt. Som symetri. Eller nåt. Och nu kom jag på att det ju är mitt år i år. 2009-09-20. Fast bättre så som man skriver det i Amerikat. Tror jag. 20-09-2009. Och så vill jag ha barn 2010-10-10. Så får det bli.
lördag 28 februari 2009
Inte samlad
Inte samlad. Har tryckt in fel lösenord tre gånger. Minst. Märker inte rutan som kommer upp. Skriver bara in lösenordet om och om igen. Men jag skriver också sms samtidigt. Och jag tittar även på en film om Depardieu. Svårt med fokus. Och så är det när jag är på stan också. Kan inte lyssna på musik och titta på plagg samtidigt. Det blir för mycket. Konstigt det där. Men när jag är på gatan tror jag musiken gör att jag skärmar av allt annat omkring mig. Som jag behöver.
Tankarna styr
Det är ju så. Vår egen verklighet finns i våra tankar. Jag kommer få allt det jag önskar.
Emil
God lunch. Solen i ögonen. Mycket skratt. Goda drinkar. Men. Det bästa med gårdagen var att få väcka lilla Emil. Den söta lilla sockerbiten.
fredag 27 februari 2009
Växlar lite
Åt lunch med mamma idag. Och jag tänker mig att jag inte ska berätta allt för henne. Men så gör jag det. Och hon lyssnar. Hon sa att Pia hade frågat hur det gick för mig med kärleken och mamma hade svarat. "Det går bra. Det växlar lite bara". Bara att skratta åt det. Det är ju precis så det är.
torsdag 26 februari 2009
Hand vs kram
Det där med att ta i hand eller kramas. Hur ska man veta. Igår blev det väldigt konstigt när jag kramade Fridas farbror och direkt därefter frågar om vi har setts förut. Mycket märklig handling. Speciellt när jag därpå tar hans fru i handen.
Det är rätt
Och jag har träffat den gifta mannen idag. Bara kort. Och helt otippat. Han är det. Jag känner det bara. Han stämmer helt in på min kravspec. Tänk att jag ska få allt det jag önskar. Han sa att han var separerad och jag hoppas det. Matilda tvivlar dock.
Min älskade mamma
Min mamma älskar mig. Och det är ju en härlig känsla. Och jag undrar varför hon aldrig tröttnar. Men lite orolig är hon. Lite så där outtalat. Jag fick en bok igår igen. "Inga fler dagar inom parantes". Och med undertexten. "Om livet, döden och sorgen". Det är ju en bok för mig men jag blir ju lite full i skratt. Stackars min älskade lilla mamma.
Kravspec
Fast jag skrev faktiskt en kravspec igår. Både spåtanten och Tomas har ju sagt att jag måste fundera på vad jag vill ha för kille. Och även de två gifta männen på Storstad härom sistens hävdade det bestämt. Jag sa till dem att jag inte visste vad jag ville ha men de svarade att jag visst vet. Att det är det jag måste medvetandegöra bara. Så. Nu har jag en lista. Det var ju fantastiskt roligt att bara få önska.
Förnöjd
Vad vet jag. Man kanske till och med ska vara glad så länge man har jämn och fin avföring. Man ska inte ropa efter för mycket inte.
onsdag 25 februari 2009
En önskelista
Idag var jag och spådde mig. Det är nog tre år sen senast. Jag har dock aldrig känt riktigt att jag tror på det. Jag vill tro men jag har inte blivt övertygad. Men det är lätt värt pengarna. Allt är ju så ljust framför mig och jag har ett så stort hjärta. Och det blir väl vem som helst nöjd med. Den här sa att jag kommer få allt det jag önskar dessutom. Det är ju fantastiskt. Tror jag ska skriva en liten önskelista.
Var går gränsen
Var går gränsen. Tomas tycker nästan jag ska vara nöjd med att få hångla varannan helg. Nöjd eller förnöjd. Var går gränsen egentligen.
Skrika rakt ut
När stormen hade lagt sig igår började vi prata om min lägenhet. Lina ville måla eller nåt. Tomas ville riva väggar sa han. Men i så fall blir det öppen planlösning till badrummet. Det vet jag inte om jag vill. Det är den väggen som finns. Och så säger han att han vill bila. Och det måste ha fastnat i mitt huvud. Och mina starka tankar på just bila har dragit det till mig. Jag vaknade av det där oljudet. Och det tar aldrig slut. Det bilas utanför mitt fönster så jag blir alldeles stressad. Nästan så jag vill gå ut på balkongen och bara skrika rakt ut.
http://www.youtube.com/watch?v=vQGEo2P8rnA&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=vQGEo2P8rnA&feature=related
tisdag 24 februari 2009
Kan det vara så
Jo. Jag stormade in till Tomas. Slängde jackan på golvet. Höll det lilla semmelpaketet i handen. "Vet du vad". Så sa jag med intesitet i tonen. "Jag tror jag såg lördags-killen med en tjej och en pizzakartong". Jag var inte säker. Men jag var upprörd och förvånad. Fast jag inte borde. Senare på kvällen tycker Tomas att tempot har dragits ner väsentligt. Då sitter jag och ljudar. Lina försöker hitta ett textilmaterial som börjar på a. Jag ljudar. Och jag är lugn igen. Tomas blir trött av det. Och vi hittar inte ordet.
De stackars liven
Jag skulle egentligen ha befunnit mig i Frankrike nu. Ju. Och jag skulle då ha missat den stora semmeldagen. Därför. Ville jag bestämt fira fettisdagen förra tisdagen. Och jag ville fira den dagen med Lina och Tomas. Men nu är jag ju hemma på den här stora dagen. Och därför. Vill jag fira den igen. Med Lina och Tomas. Och de ställer upp. De stackars liven.
Tröttnar inte
Jag skulle kunna tänka mig att mina grannar har tröttnat på Primavera nu. Jag gör det inte. Om och om igen går den här i mitt hushåll. Förstår inte att jag inte tröttnar.
Snart vår
Ju fler inlägg desto sämre mår jag. Kan det vara så. Januari och februari verkar inte vara bra månader. Men snart är de över ju.
Quinoa
Quinoa är gott. Och bra. Det innehåller ju protein och det tror jag är bra för mig. Men. Jag kan ju inte hantera de där små kornen. De finns överallt.
Fettisdagen vs förlovning

Just nu vill jag att alla mina inlägg ska ha rubriken Jo. Inte vet jag varför. Som en parantes kanske. Inte så viktigt. Men det får inte bara passera obemärkt. Kanske. Nu tänkte jag på dagens kungliga förlovning. De väljer fettisdagen till det. Det är väl ändå lite kul. Den stora semmeldagen. Idag är det också en födelsedag. Han jag träffade i lördags fyller år idag. Men vårt möte i lördags får tydligen räcka. Inte om jag får välja dock. Men man får ju aldrig själv bestämma. Mitt uppdrag är kanske bara att bekräfta. Honom och andra. Och jag gör det ju hela dagarna. Det kanske är det som är min uppgift här på jorden. Att bekräfta människor omkring mig. Jag är nog rätt bra på det. Fast man vill ju få tillbaka ibland. Och jag kommer ju få tillbaka. Och får jag det inte av honom så får jag det av någon annan. Naturligtvis. Att se och att bli sedd. Det är ju livet. Det har jag ju kommit fram till tidigare.
Ångestdämpande inköp
Igår och idag har jag sysselsatt mig med ångestdämpande inköp. Bland annat. Idag slog det tillbaka. Köp medges ej.
Dåligt underlag
Ett riktigt äckligt väder ute. Eller inte väder. Underlag. Inget underlag för mina smyga-hem-skor.
Att de orkar
Idag är jag ljus i hjärtat igen. Jag har mina kära som tar hand om mig. Att de orkar. Jag orkar ju knappt med mig själv ibland. Blir så glad av all omtanke. Får inte glömma bort att jag har världens bästa liv.
måndag 23 februari 2009
De tre b:na
Imorgon känns det bättre. Jag hoppas det. Nu har jag hällt upp godis i min fina skål. Det gör det hela lite lite bättre. Och så hade Lina lämnat ett meddelande med frågan om vi ska bubbla. Dricka bubbel. Eller bowla. De tre b:na som hon sa. Det fick mig att skratta.
Primavera
Just nu lyssnar jag på den här låten http://www.youtube.com/watch?v=aJ4vTf3QdbE
På vägen hem idag tänkte jag att betydelsen av primavera skulle säga mig något. Det betyder tydligen vår. Jag tror att jag måste hålla ut. Med våren kommer lyckan. Jag tror det. Vill tro det. Jag håller ut.
På vägen hem idag tänkte jag att betydelsen av primavera skulle säga mig något. Det betyder tydligen vår. Jag tror att jag måste hålla ut. Med våren kommer lyckan. Jag tror det. Vill tro det. Jag håller ut.
Gränslöst
Jag har alltid tänkt mig att jag inte skriver för någon. Jag skriver för mig. Och så får andra läsa. Eller de som vill. Men nu känns det som jag bara vill skriva för mig. Jag vill inte att någon ska ta del av det. Det blir för mycket på något sätt. Och det begränsar mig. Jag vill inte ha några gränser.
Illa
söndag 22 februari 2009
Tappat tron
Jag blir bara ledsen. Känner mig uppgiven. Har tappat tron på mig själv. Det är det värsta. Att jag inte kan lita på mig själv. Jag förstår inte. Men jag vet inte ens vad jag ska gråta över. Jag står ut. Det är vad jag gör.
lördag 21 februari 2009
Den där Niklas
Jag fick ett mail av Kim med rubriken Niklas Modig. Hon undrade om han var en bra dansinstruktör. Det är han. Han är fantastisk som instruktör. Och helt underbar som person. Jag blev kär i honom första gången jag såg honom. Långt innan han var instruktör. Men jag har raderat hans nummer många gånger. Nu hittade jag en text om honom. Eller till honom. Jag skrev det innan jag hade börjat skriva här. Men den är fin. Texten. Och den är sann. Så här är den.
Jag tycker om att skriva men du kanske läser mina ord på ett annat sätt. Du kanske inte uppfattar dem så som jag vill att du ska göra. Det är lättare att tala framför dig. Då hör du tonen och ser vad min ögon säger. Jag blev kär direkt första gången jag träffade dig. Och sedan dess har du funnits i mitt hjärta. Det är mycket hos dig som jag verkligen tycker om. Du är annorlunda och för mig är du speciell. Ibland blir jag rädd för att dina skrivna ord är tomma. Det är inte alltid jag känner din värme som finns i dina ord. Flera gånger har mitt hjärta kramats sönder.
Jag tycker om att skriva men du kanske läser mina ord på ett annat sätt. Du kanske inte uppfattar dem så som jag vill att du ska göra. Det är lättare att tala framför dig. Då hör du tonen och ser vad min ögon säger. Jag blev kär direkt första gången jag träffade dig. Och sedan dess har du funnits i mitt hjärta. Det är mycket hos dig som jag verkligen tycker om. Du är annorlunda och för mig är du speciell. Ibland blir jag rädd för att dina skrivna ord är tomma. Det är inte alltid jag känner din värme som finns i dina ord. Flera gånger har mitt hjärta kramats sönder.
Kvarglömt
I allt tumult med skadat knä och inställd resa glömde jag helt av tvätten. Den här gången låg den där nere i tvättstugan i två dygn.
Solen i ögonen
Jag är på ett väldigt bra humör. Jag vet inte varför. Är kanske fortfarande i chock. Bara. Lina sa åt mig att gå ut i solen en stund mitt på dagen och det gjorde gott. Och sen fick jag mat och semla hemma hos henne och Tomas. Och där får jag lugnet. Det är bra det. Och så fick jag med mig ny musik hem. Fantastiskt.
Gårdagskvällen
Igår gick jag ner på Storstad. Han i baren var inte nöjd med min namnunderskrift. Och Peter ringer och säger att pappa är på akuten. Jag ringer pappa och han är uttråkad och arg över att behöva vänta. Kan tänka mig att han är otrevlig mot personalen. Och Laura ringer och vill komma till Storstad. Hon frågar om tjockisen står i dörren. Han som portade henne förra helgen. Och jag pratar med min gamla Ville. Han frågar om jag har någon man. När jag svarar att jag inte har det så frågar han varför. Jag säger sanningen. Jag vet inte hur man gör.
Så blev det
Jag försöker tänka på att det är någon mening med allt. Att det här kanske var min räddning. Från något annat. Jag försöker tänka så. Och jag ska väl ta tag i packningen som ligger här hemma. Och jag ska försöka göra något roligt av veckan. Och min gamla Andy har ringt två gånger och frågat hur det är. Min söta Andy. Och mina vänner har lovat att ta hand om mig den här veckan. Med middagar och goda drinkar och sällskap. Och en massa annat.
torsdag 19 februari 2009
Nedslagen
Vet inte hur det känns. Bara tomt. Är väl i någon slags chock. Skadat knä och ingen resa. Som jag har sett fram emot det här. Skulle ju åka imorgon. Hur blev det så här.
onsdag 18 februari 2009
Ingen ordning
Stressad och utmattad. När jag är nere vid porten kommer jag på att jag borde lägga ur kameran hemma. Väl vid min dörr märker jag att jag har glömt nycklarna i låset. Dagen efter när jag är på väg mot min ytterdörr funderar jag på vem som har satt upp en lapp där. Jag har gått en trappa för mycket. Idag ringer jag och ska boka av en träning. Jag tror det är torsdag. Ingen ordning nu.
Förträngning
Jag skulle kunna skriva att jag har gjort illa knät. Att jag inte ens är säker på om jag kan åka till Alperna på fredag. Men jag vill förtränga det. Så jag äter grekisk youghurt med valnötter och honung. Det är vad jag gör.
tisdag 17 februari 2009
Kunden arg
Jag går återigen till Expert för att få tillbaka min kamera. Senast jag var där var det något problem med försäkringsbolaget. Inte mitt problem tyckte jag. Bara. När jag var där igen saknades tydligen min skriftliga rapport av vad som hade hänt när kameran skadades. Jag svarar att jag inte vet. Han bakom disken tittar frågande på mig. Jag säger då att det hände på nyårsafton. Han förstår och ber mig skriva att jag har tappat den i golvet. Fler ansluter där bakom disken för att försöka utröna om det saknas något mer för att jag ska få tillbaka kameran. En av de läser högt på skärmen: "Kunden arg". Jag skrattar till lite nervöst. Arg. Nej. Arg var jag inte. Lite upprörd bara.
Lite självisk
Helt slut idag. Och bara stressad för allt jag måste hinna med. Vill köpa böcker till resan men precis när jag stiger in på bokhandeln släcker de ner. De stänger. Jag ignorerar detta. Jag går runt och söker bland böckerna. Tills. Någon kommer fram och säger att de har stängt och undrar om jag behöver hjälp. Jag borde naturligtvis gå då. Men jag tackar ja till hjälpen. Jag talar om vad jag har läst på senaste tiden. Och hon ger förslag. Och snart kommer en till och hjälper till. Vad självisk jag är. Fick med mig två böcker hem. Tackade ordentligt för hjälpen åtminstone.
Opassande skratt
Jag höll en solgul massageboll i famnen. Bland annat. Min manlige äldre kollega pekar på den. Eller var det ner i urringningen. Och han säger: "De är fina de där". Jag kan inte låta bli utan frågar om han menar mina bröst. Och så skrattar jag hysteriskt. Och jag berättar för de bredvid vad han har sagt. Och de skrattar också. Men han skrattar inte. Han är tyst. Detta opassande men ack så härliga skratt.
måndag 16 februari 2009
Glad igen
Idag är jag glad igen. Så skönt. Tycker min lilla lägenhet är mysig. Faktiskt. Och så kom en söt liten kille på besök på jobbet idag. Och då önskar man ju att man var 23 år igen. Så att man kunde få krama en sån där liten. Men nu är jag inte det. Så är det bara. Och så har jag varit och tränat bjj. Riktigt kul och jobbigt. Nu är jag igång. Det känns roligt. Vad skönt att ha den här harmoniska känslan. Låt mig få behålla den.
söndag 15 februari 2009
Fast
Jag ser fram emot min bjj-träning imorgon. Och jag ser fram emot Serre Chevalier. Det är bra det.
Allt löser sig
Nu har jag målat naglarna och då känns det lite bättre. Kärleksröda. Blev nedslagen på lägenhetsvisningen idag. Lina sa att jag borde köpa en större lägenhet. Men jag har ju inte de pengarna. Och jag vill köpa en lägenhet med någon. Allt blev bara tråkigt. Och tungt. Mitt liv ser inte ut som jag vill att det ska göra. Vi tar en kaffe efter. Jag ville absolut in på Mellqvist för där finns den lilla glädjen. Men det fanns verkligen inte utrymme för oss. Inte ens ståplats. Vi går till Vurma. Laura kommer och hon frågar om jag är ledsen. Tomas kommer och frågar om jag är ledsen. Jag var väl det på ett sätt. Eller inte ledsen men långt ifrån glad. Men Rikard säger att jag kan flytta ihop med Filip. Som jag aldrig har träffat. Blir glad av den lilla kommentaren. Och så går jag på dansen och blir glad. Och tänker att Robert är lite söt. Jag har tappat bort mig själv. Hjärtat är på vift. Helt vilse. Allt kommer att lösa sig.Tillit.
Black angel
Igår köpte jag en jättefin klänning. För vilka pengar kan man fråga sig. Jag rättfärdigade detta med att det var en present till mig själv på de ensammas dag. Den var så fin. Jag blev en svart ängel. Men en glad ängel.
Bottenskrapet
Dat var ju kul igårkväll. Tråkigt folk ute dock. Det är ju bara bottenskrapet kvar. Det är ju så det är. Jag är en del av det också. Det måste jag väl acceptera. Så här i efter hand hade det varit ekonomiskt riktigt att stanna hemma. Och det hade också varit härligt om jag hade orkat åka skridskor idag. Men men. Glad och på bra humör i alla fall. Visning och fika och träning får det bli. Denna dag.
Allla hjärtans dag
Jo. Det blev en mycket trevlig dag. Mysig lunch på Djurgården med Lotta och Jonny. Och lille Emil förstås. Och så mysig fika med vaniljhjärtan hos Lina och Tomas. Och så fick jag hjärte-blommor med mig hem. Och sen mysig middag hos Matilda och Jocke. De tar hand om mig de där lyckliga. Men sen. Några andra ensamma skulle till Storstad så jag tar mig dit. Laura och Rickard vill komma in vid två. Han är för full. Vi går in på Olssons och sen vidare till Spy bar. Trodde jag skulle få träffa Filip. Han med det goda hjärtat. Enligt Rickard. Han den tråkiga. Enligt Laura. Men ikväll skulle vi inte ses tydligen. Jag och Filip. Så nära men ändå så långt ifrån. Någon annan gång. Kanske.
lördag 14 februari 2009
Lyckan
Enligt vetenskapen kan lyckan vara i maximalt tre månader. Och oavsett vad som händer så är vi tillbaka i samma sinnestillstånd efter ett år. Om vi så vinner 30 miljoner eller blir rullstolsbundna. Vi har väldigt svårt att vara lyckliga men det är strävan efter lyckan som får oss att röra oss framåt. Det är när vi nästan har nått fram som vi är som mest lyckliga. Men livet går inte ut på att vara lycklig. Kanske snarare att vara ärlig och öppen för världen. Eller.
fredag 13 februari 2009
En bra dag
En skön dag. En dag i kärlekens och glädjens tecken. Inte vet jag varför. Ljuset och kylan kanske. På jobbet fick vi godishjärtan. Jag sa att jag ville ha ett för att få lite kärlek i kroppen. Min kollega tyckte då tydligen synd om mig för hon gav mig en stor kram. Gick från jobbet tidigt. Vilade lite på eftermiddagen och sen träning. Stötte på grannen där och även kejsaren. Nu har jag en lugn kväll hemma. Med lakritste. Men så hör Laura av sig. Jag vill inte bli utlurad. Jag måste stå emot. Jag behöver det här lugna. Har jag fått för mig.
torsdag 12 februari 2009
Ingen fokus
Det roligaste som har hänt idag var under en redovisning av en kurs. En man skulle beskriva sin presentation och en annan började högt och ljudligt att snyta sig. Jag var tvungen att skratta. Helt opassande. Annars är det en sån dag när jag inte hittar fokus. Oro är det. Jag var på en hysterisk utförsäljning. Och var tydligen tvungen att köpa något. Det kanske dämpade för stunden. Billigt blev det inte. Inte rätt storlek heller. Men ett inköp blev det. Och nu väl hemma föröker jag titta på film. Det går inte. Jag ska nog bada istället.
Den där läraren
Fredrik ringde och jag svarade inte. Jag ville inte prata om läraren. Men jag ringde upp tio minuter senare. Han frågade om det var flipp eller flopp. Jag svarade varken eller. Nåväl. Hör han av sig den där läraren träffar jag nog honom igen. Men med tanke på mitt korta svar på hans trevliga sms så kommer han atagligen inte höra av sig igen. Man måste vara orädd och om man ska vara med mig.
God sömn
Nu har jag sovit ordentligt. Det betyder mycket. Kaffe och lugn nu. Alldeles förträffligt. Idag dricker jag ur min kopp med texten: Jag ser snygg ut idag. Jag försöker muntra upp mig själv. Känner mig fulast i stan. Kan man säga. Kan ingen förstå att jag har ett fint hjärta. I alla fall.
onsdag 11 februari 2009
BJJ
Var och tittade på en träning idag. BJJ. Brazilian Jiu-Jitsu. Kände mig glad när jag gick därifrån. Ska provträna nästa vecka. Där kommer jag få min utmattande träning. Det är nog precis vad jag behöver. Hoppas.
Tvärtom
Känns inte kul. Ingen bra känsla. Är det för att det är de ensammas dag på lördag kanske. På samma sätt som en del blir deprimerade på våren. Eller barn till missbrukande föräldrar blir oroliga inför julen. Det kanske är samma känsla. Det roliga som man inte får ta del av. På något sätt. Det blir bara precis tvärtom.
Trött
Nu är jag trött. Jag har haft svårt att somna. Alla dessa tankar som snurrar antagligen. Vill att allt ska vara enkelt nu. Bara enkelt och fantastiskt.
tisdag 10 februari 2009
Hur gör man
Jag får väl flytta då. Förra gången jag hade den här känslan bytte jag jobb. Nu får jag flytta då. Så att det händer något. Fast jag vill ju ha kille. Det är ju det jag vill ska hända. Hur gör man.
Valentindagen
På lördag är det ju en speciell dag. En kärleksdag. Och jag vill inte återigen vara själv den dagen. Det blir så påtagligt. Jag och alla andra ensamma. Det blir vår sorgedag. Vi som blev över. Som ingen vill ha. Just den här dagen känner jag mig ensammast i världen. Men det är några dagar kvar. Jag kanske hinner bli kär innan dess. Eller kär blir jag nästan dagligen men det måste ju vara besvarat. Har jag förstått.
Inte vet jag
Träffade läraren idag. Jättesöt var han och väldigt trevlig. Men ändå. Kan det vara så att jag bara vill ha det jag inte kan få. Då blir jag ju själv. Helt enkelt. När vi ska skiljas åt vill jag bara gå. Han vill säga något. Jag är forcerad. Säger hej då. Han tycker vi kan höras. Jag svarar absolut. Samtidigt som jag är på väg. Vad konstig jag är.
måndag 9 februari 2009
Den stora människan
Och den stora människan. Magnus. Han ska hjälpa mig. Han som jag knappt umgås med. Han gör det. Och han kommer få tillbaka. Och hela livet kommer han att få tillbaka. Han är fylld av goda gärningar. Och han har ett mycket stort hjärta. Livet kommer att vara snällt mot honom. Alltid.
Den lillla människan
Jag frågade den mycket negativa och adliga Fredrik om han kunde hjälpa mig att sätta upp min spegel. Han frågar vad han får för det. Och det är klart han får tillbaka. Mycket mer dessutom. Men om han bara kan hjälpa till om han får något tillbaka vill jag inte ha hans hjälp. Jag talar om att man alltid får tillbaka. Att alla goda gärningar ger tillbaka. På något sätt. Han tror mig inte. Så negativ. Jag säger att det får vara. Att jag löser det på något annat sätt. Med mjuka ord säger jag det. Men med en mycket hård stämma. Till den lilla människan.
Den goda människan
Inga kortsiktiga beslut nu. Min hjärna ska inte lura in mig i den kortvariga lyckans rus. Kanske är det då fel att välja bort de som inte skrattar åt samma hemska saker som jag. Som inte förstår det roliga. Och jag skrattar och slutar inte. Jag lutar mig bakåt och lyfter på ena benet. Tydligen. Och jag säger samma sak igen och jag skrattar och skrattar. Han vänder sig bort. Det är bara de riktigt godhjärtade som inte förstår. Kanske det jag behöver. Den goda människan.
Oförsiktig
Och på mitt oförsiktiga sätt. Har jag plötsligt en deciliter mycket dyr lotion i min hand. Vad gör jag. Sätter allt i ansiktet. Behöver jag säga att det är väldigt kladdigt. Och att det kommer ta ett dygn innan det gått in. Minst. Hur händer allt.
söndag 8 februari 2009
lördag 7 februari 2009
Hög musik
Så. Nu är volymen hög igen. Och jag kanske borde hämta upp den sista tvätten. Kanske har någon vikt den. Och jag låter musiken fylla mitt hem även när jag är i tvättstugan. Minsann. Det är så härligt att öppna dörren och mötas av musik.
Diaspora
Samma låt om och om igen. Högt. Och tidigt. Stackars grannar. Vaknar vid åtta. Tvättar. Lyssnar på Nahid. Hon berättar om sin film. Jag gråter. Livet är hårt. Och för vissa. För hårt. Jag möter upp Måns. Han säger att jag är fin. Som alltid. Han spelar på travet. Jag är med och delar. Vi äter lunch. Promenerar och pratar. Om livet. Om kärleken. Han lyssnar mest. Ella vill se Andalucia. Jag köper biljetter. Diaspora. Rotlös. Tror jag kommer tycka om den. Köper en tröja. För vilka pengar. Köper underkläder. För vem. Kommer hem. Dricker kaffe och äter fyra bullar. Det är bra. Lyssnar på samma låt om och om igen. Kanske miljonär om någon timme. Heja hästarna.
fredag 6 februari 2009
Det vet jag
Vet inte vilken känsla jag har. Vet inte ens om den är bra eller dålig. Jag är på gränsen igen. Vad får jag. Den stora glädjen eller den avgrundsdjupa sorgen. Jag vet inte ens vad som avgör det. Men jag vet att så länge jag lyssnar på den här musiken blir det inte värre. Det vet jag.
torsdag 5 februari 2009
Come tenderness
Jag har köpt min första låt på iTunes. Lyssna och njut. Fantastisk.
http://www.youtube.com/watch?v=8HkEvvDtbG4
http://www.youtube.com/watch?v=8HkEvvDtbG4
Härlig morgon
Tänk att vakna upp en vanlig torsdag. Utvilad. Vitt av mjuk snö ute. Jag ser klart en film. Badar. Dricker kaffe. Laddar hem musik. Blir inbjuden på kvällsfika. Och så är det fortfarande morgon. Vilken dag. Vilken härlig dag. Har hela dagen framför mig. Ändå.
onsdag 4 februari 2009
Energi
Jag känner igen det så väl. All energi som måste ta vägen någonstans. En slår någon sönder och samman. En annan klättrar i berg utan säkerhetslinor. Och någon annan vinner VM. Och någon blir skådespelare. All energi är en gåva. Den måste komma ut på rätt sätt bara. Just nu äter den upp mig. Hur hittar jag rätt.
tisdag 3 februari 2009
Körsång vs vin
Det lät ju kul. Och jag har ju ändå ett visst motstånd för körsång. Väl där är det bara grå och vita huvuden som syns. Det känns inte bra. Och när de fåniga körledarna entrar scenen får vi nog. Två minuter tog det. Vi sätter oss på Riche och tar ett glas vin istället. Mycket bättre. Lite för vulgära tavlor på väggarna bara. Och kanske lite för mogen personal bakom bardisken. Men gott vin och skön stämning.
måndag 2 februari 2009
De gifta mannen
Han hade inte hört av sig. Den gifta mannen. Så jag tänkte att han ar väl just gift då. Och skönt att kunna släppa det. Men så skickar han ett sms om att han är sjuk. Och han kan ju fortfarande vara gift. Men jag hoppas ju. Men vill inte. Vill kunna släppa.
Henry Poole is here
"It was here as long as it needed to be here. Like everything. And everyone"
Underbar.
Underbar.
Alltid
Min söta mamma. Vi åt lunch idag. Och hon frågade om jag hört något från den gifta mannen. Jag berättar om läkaren och läraren. Min mamma kommer alltid att hålla i mitt hjärta. Vad som än händer. Alltid.
Måla naglarna
Det här med att måla naglarna då. Jag målade tånaglarna igår innan allt det här med skridskoåkningen. Men när jag började skruva med skridskorna förstördes ju nagellacket. Så klart. Jag målade om dem igårkväll. Det är inte roligt det där. Och när jag ska måla naglarna på händerna så blir det fel färg på tummen. Den är ljusröd. De andra är lite mörkare. Men det får vara så. Jag kan ju inte ens ta bort nagellacket på ett finger utan att de övriga också dränks i aceton. Jag har provat tidigare nämligen.
söndag 1 februari 2009
Ilska
Min morgon och förmiddag var inte bra. Av olika anledningar. Vaknade återigen lite tung i huvudet. Och jag blev besviken på att läkaren inte kunde följa med och åka skridskor. Och Ella ville plötsligt åka på sjön fast vi hade bestämt rundbanan. Och Linas telefon var avslagen. Och jag fick inte i skruven i de skridskorna jag skulle använda. Och mitt i den ilskan ringer Måns. Han vill fika och säger att Fredrik har en kille till mig. Jag svarar att jag är arg och att jag inte vill ha någon lärare. Han säger att jag ska ringa senare. Och så ringer Ella flera gånger och tar emot lite ilska. Och hon skrattar åt att jag använder verktyg från designtorget. Och jag sätter mig i soffan och försöker andas. Och efter många samtal föreslår Ella Brunnsviken. Dit kan jag promenera och ta mig hem ifrån när jag vill. Det är tydligen alltid viktigt för mig. Och jag säger att jag måste få lite tid. För jag är så arg att jag inte kan klä på mig. Och så pratar jag med bror Peter och han liknar mig vid pappa. Vilket jag kan förstå. Och så ringer Malin som har ett par skridskor till mig. Och så säger hon att hon fixar grill och korv. Och så ringer Linn och är så förvånad att jag ska på skridskoutflykt att hon också vill följa med. Och jag åker och åker. Och det var precis vad jag behövde. Tack Ella för ditt tålamod. Och nu ringde Fredrik och så fick jag numret till läraren. Så jag får väl ringa honom i veckan.
Ingen hejd
Hur ska jag kunna vara cool. I något. Jag klarar ju inte ens av att måla naglarna. Och när jag ska sätta i säkerhetsbältet i bilen så drar jag för fort. Så att det fastnar. Och när det väl är på plats så fastnar det när jag rör mig. För att det går för fort. Och det är därför ett glas kan gå sönder när jag bara ska ställa ner det. Och det är därför det rinner över när jag fyller på ett glas. Det är därför jag har hål i mitt handfat. För att jag tappat något där. Och det är därför jag går in med axeln i dörrkarmen. Det är därför jag jag tvättar mattan ofta. För att det kaffet hamnar där ibland. Hur ska jag kunna vara cool. Jag är ju inte det. Allt går fort. Och jag vill att allt ska gå fort.
lördag 31 januari 2009
Nu då
Men nu då. Är det kanske rätt nu. Vilken härlig kille. Verkligen härlig. Glad och full av energi. Lite ung kanske. Men det gör ju inget. Fast sen kommer vi till det där att han ska vilja ha mig också. Ella är säker. Jag är det inte. Lina hoppas. Och jag också.
fredag 30 januari 2009
Här sitter jag
Så här är det. Just nu. Jag sitter på min kudde på golvet. Och jag lyssnar på Halo om och om igen. Och jag väntar. Sofia skulle komma före halv. Lina hade sagt att hon skulle vara hos Fredrik halv och komma förbi mig först. Ingen av dem har kommit. Och här sitter jag. Och vi skulle vara hos Fredrik hel. Men han liknade mig vid en rottweiler. Så han kan ju sitta och vänta hemma hos sig.
Uppgiven
Den bästa dagen
Jag har haft en riktigt skön dag. Ett leende och en god kaffe tidigt i morse. Och kind mot kind med en liten liten. Och en annan liten som har längtat efter mig. Och så har jag skrattat så jag gråter. Och lämnade jobbet vid ett redan. Och fick med mig en påse med bullar hem. Och promenerade och försökte suga i mig ljuset. Och så tog jag mig lite massage. Och så har jag tränat. Och så ska jag på kalas. Och så lite annat. Den bästa dagen. Varje ska vara den bästa dagen.
Min tur
Vad ska det bli av mitt liv. Matildas pappa tycker också det är konstigt att jag inte träffar någon. Jag tycker ju också det. Men jag försöker ju verkligen. Och nu sa Jessica att hon brjar bli orolig för mig. Hon tycker det är dags nu. Och vem tycker inte det.
torsdag 29 januari 2009
Allt och inget
Uppfylld. Rädd. Förväntansfull. Tom. Glad. Sorgsen. Ljus. Mörk. Stark. Ostadig. Tillitsfull. Framför allt tillitsfull.
onsdag 28 januari 2009
Good riddance
Ville få sluta tänka på det. Sluta hoppas. Good riddance. Men kanske ändå. Kanske har Jessica rätt. Kanske har jag träffat min man. Vi får väl se.
Förvirrat
Kroppen är inte i balans. Jag tror att allt har med hjärtat att göra. Det är förvirrat där inne. I natt drömde jag att jag pussades med gamla Per. Den gifta heter också Per. Jag och Ella är överens om att det är ett fult namn. Men att det passar väldigt bra med Pernilla. Nåväl. När jag tränade för Robert i söndags så tänkte jag. Kanske han då. Helt förvirrat. Som mina tankar måste vara riktad mot någon. Och inte någon speciell. Litar inte på mina känslor längre. Vet inte vad som är sant och vad som bara är vilja. Måste vara ifrån de där killarna nu. Ett tag måste det vara så. Måste hitta tillbaka till mig själv.
Snart
Det är det mörka som tränger sig på. Snart. Snart kommer solen med ljuset. Jag behöver det nu. Så länge är det musiken som fyller mig. Som jag aldrig någonsin vill vara utan.
http://www.youtube.com/watch?v=Di6AMuqnS58
http://www.youtube.com/watch?v=Di6AMuqnS58
tisdag 27 januari 2009
Leva i nuet
Jag tänker göra som barnen. Inte tänka konsekvenser. Bara lägga mig i den största pölen och inte fundera på hur det känns att ha genomblöta kläder. Leva i nuet.
måndag 26 januari 2009
Ett äventyr
Lina sa att en semla är 550 kalorier. Eller vad det nu var. Men med de tankar som snurrat idag så har det nog gått åt 550 i timmen så jag har mycket att ta igen. Just för tillfället tror jag att han är separerad. Jessica är bestämd. Hon säger att han är min man. Så det är han och jag. Fast det kan vara så att han inte hör av sig igen och att jag aldrig får veta. Om han är gift eller inte menar jag. Och då har jag glömt allt detta om bara några dagar.
Mållös
Jag vet inte vad jag känner. Det känns väldigt märkligt bara. Jag är verkligen förvånad. Trodde jag kunde läsa av människor. Men nu vet jag inte. Har tappat tron på allt. Han är gift. Med all sannolikhet är han gift. Förstår inte hur han tänker. Och han vet inte vad jag vet. Men han kommer få veta. Och han kommer få ta emot sanningen. Mina ord. Men till att börja med ska jag äta semla till förrätt. Och efterrätt. Detta för att mjuka upp det där hårda inne i mig. Om några dagar är det här också över. Men häpen. Verkligen.
söndag 25 januari 2009
Att ge

Allt handlar om att ge. Att ge av sig själv. Och ibland kan jag bli rädd för att det ska ta slut. Att jag ska ta slut. Att hjärtat försvinner. Men det kommer aldrig att bli så. För även om jag ger bort halva mitt hjärta varje gång så finns alltid halva kvar. Och så länge det finns en liten bit kvar kan det alltid fyllas lika mycket. Jag tänker fortsätta att ge.
lördag 24 januari 2009
Inte idag
Jag tycker inte om att dejta. Jag gör verkligen inte det. Tycker inte om känslan av ovisshet och väntan. Inte alls. Och som vanligt lägger jag besluten utanför mig själv. Vilket efternamn är mitt. Jag talar om att jag bor på våning tre. Han har fyra namn att välja på. Han gissar fel. Inte idag min herre. Inte idag. Tänker jag för mig själv. Han skulle bara veta hur nära han var.
Det enkla
Jag vill fortfarande lyfta. Men är rädd för att falla. Var är det enkla. I det enkla finns bara det tråkiga kanske.
Förväntansfull
Återigen. Som vore det nyårsdagen. Fast inte riktigt. Har redan diskat och lagt i tvätt. Men har tungt huvud och äter lagad mat till frukost. Och det känns som det är det tråkigaste vädret. Men i den här dagen finns möjligheten. Jag är full av förväntan. Och det är inte bra. Lyfta eller falla. Jag vill lyfta.
torsdag 22 januari 2009
Synonymer
Jag slår upp energisk i min älskade synonymbok. Kraftfull, vital, aktiv, viljestark, handlingskraftig, rivig, uthållig, framåt, gåpåaraktig, dynamisk, ambitiös, nitisk, arbetsam, flitig, ihärdig. Mer positivt än vad jag trodde.
Energisk
Nu är jag pigg igen. Vad härligt. Jag kommer aldrig mer önska mig lugnet. Tycker om min höga aktivitet inom mig. Vi kan kalla det energi. Kanske har jag fått känna på hur vissa har det. Det som jag aldrig förstår. Min käre bror skulle vid ett tillfälle beskriva mig med ett enda ord. Han tänkte en kort stund. Energisk. Där har vi det.
onsdag 21 januari 2009
På gång
Jag tror att jag är på gång nu. Snart i alla fall. Den där längtan efter lugnet var en förkylning. Så var det med det. Igår träffade jag min kaffe-granne på gymmet. Han har ju flyttat nu och tyckte jag skulle komma över på en kaffe. Så klart. Jag ska verkligen göra det den här gången. Och i morse träffade jag min champagne-granne. Det var länge sen. Han är kul. Han jobbar tydligen återigen på ett produktionsbolag och jag sa till honom att jag vill spela in film. Det skulle han komma ihåg. Och han frågade hur det gick med skrivandet. Han sa att jag kunde skriva en krönika så skulle han fixa in den i Vi i Vasastan. Måste verkligen skriva nu.
tisdag 20 januari 2009
Fredagkväll
Om man kommer hem sent en kväll och sent på veckan och ställer ner en kasse med två flaskor vin lite oförsiktigt på golvet. Då vill man gå och lägga sig och låtsas som ingenting har hänt. Men skadan blir ju ack så mycket värre då. Så. För att skona skorna tar jag handduken och börjar torka upp allt vin som sprider sig som en pöl i hallen. Och för att slippa lukt dränker jag golvet i vim som även finns på väggarna i badrummet där liskan kom ut. Den vinindränkta handduken med lite glasskärvor i kastas sedan. Och när det är gjort så tänker jag. Att ingenting har hänt.
måndag 19 januari 2009
Förväxlar känslan
Men jag vet inte. Det kan vara så att jag förväxlar den här känslan av längtan efter lugn med ren och skär utmattning.
Tysnaden
Och jag undrar om jag inte behöver den här tiden för mig själv. Som alla pratar om. För första gången längtar jag efter lugn. Och jag känner att jag inte vill prata med någon. Jag vill vara själv. Bara vara själv och bara vara tyst. Kan det vara så. Helt otroligt. Måste komma ihåg det här. Hur det kändes.
Min coola frisör
Det var ju helt fantastiskt. Idag när jag kommer till min frisör har han skaffat mustasch. Jag blev jätteglad. Och han var dessutom cool i den. När jag är färdigfriserad visar han mitt hår och säger att det ser friskt ut. Och hela jag känner mig frisk. Ljus i hjärtat och klara tankar. Och så går jag in och köper den underbart goda pajen på Muggen. Och han med sina otroligt vackra ögon ger mig den största biten.
söndag 18 januari 2009
Överallt
Jag tycker jag ser honom överallt. Den där svarta jackan med det röda i luvan. Flera gånger om dan. Men det är inte han. Fast det spelar ingen roll. Om det är han eller någon annan. Jag når honom ändå inte. Inte helt. Men jag litar på livet. Att det tar hand om mig. Att allt är som det ska. Tillit.
Breathing your love
Breathing your love. Det är så det känns. Som om jag inte kan andas utan kärlek. Men vem kan det. Utan kärlek finns inte livet.
Till våren
Min lite snurriga mormor frågar mig var jag har killen. Jag säger att jag inte har någon. Hon svarar att hon tycker det är slarvigt. Och så skrattar hon och säger att alla killar kommer till våren. Det låter ju hoppfullt.
Sårad av sanningen
Fast det har hänt en gång. Att någon friat. Då grät jag. Inte av glädje. Utan av sorg. Jag vet inte. Så svarade jag. Jag sårade den jag älskade mest. Men jag tror på sanningen. Det fanns inget annat svar. Och jag lämnade honom med orden att han en dag också skulle förstå. Att jag inte var rätt för honom.
Utvilad
Att vakna utvilad strax efter åtta. Att dricka kaffe och titta på stjärnorna. Det är ju en härlig morgon.
lördag 17 januari 2009
Ljus i hjärtat
Förutom att mitt huvud är väldigt tungt idag så är det en bra dag. Sol ute och ljus i hjärtat. Måste ta vara på detta. I ovissheten finns möjligheten. Så är det ju.
Festligt
Malin fyllde år igår. Och jag har nåt minne av att den gamla antika stolen blev neddränkt i sambuca. Och att Laura ramlar av en annan stol. Och att jag och Ella sitter i samma framsäte ihoppressade i ett säkerhetsbälte. Och så har jag en film från turen. Roligt. Och så blir jag analyserad på Storstad av två som jobbar med ledarskap. Verkar hård och kaxig men är mjuk och rar. Bedömningen. Och så ramlar en efter annan in från festen. Och någon kräks. Och någon annan går hem. Jag vill inte vara med och tända lamporna och går därför strax innan. Men Charlotte och Robban vill tydligen det. Berusade och inte helt glada stannar de kvar. Ella ringer och säger att hon glömt gå av tunnelbanan och promenerar hem från Torildsplan. Jag går hem och kokar ägg. Och jag vaknar som vore det nyårsdagen.
torsdag 15 januari 2009
När
Tror ändå att han kommer att ångra sig. Eller hitta sig själv. Eller livet eller vad det nu är. Hoppas han gör det snart. Innan det är för sent. Tittade på bilder nu. Och tänker på vad han har sagt. Det kan ju inte bara vara borta. Känns så konstigt. Fast det är klart det kan vara så. Nu ska jag till Lina och Tomas och titta på mustaschen och få lite kramar och så.
Kära rara
Och idag har jag inte varit på bra humör. Och jag får ett sms av Matilda att jag ska höra av mig när jag mår som sämst. Att hon kanske inte kan trösta men att hon kan lyssna. Och jag skriver till Lina att jag kanske inte kommer ikväll för att jag är på så dåligt humör. Hon svarar att jag kan få bullar och att jag får komma utan att jag behöver vara trevlig. Jag blir alldeles tårögd. Och så ringer Ella och jag säger att jag funderade på att inte svara för att jag är så arg. Och hon lyssnar. Och lyssnar. Kära rara. Och så möter jag Måns på vägen hem. Och han kramar om mig. Och han säger att jag är fin. Som alltid.
onsdag 14 januari 2009
Det nya
Idag började mitt nya liv. Idag har jag varit på bra humör. Och jag pratade med bror Peter som berättade att han hade drömt att jag dog i natt. Tror det är nu det nya börjar. Hoppas det.
Mustasch
Jag har pratat om mustasch ett tag. För att jag tycker det är fult. Och coolt på nåt sätt. Att den som vågar ha mustasch är tillräckligt trygg i sig själv. Tomas lovade att han skulle visa sig i mustasch. Nu är den tydligen där. Vad spännande.
Military training
Jag minns inte helt Ellas strategi för mig. Men jag klarade lätt mina två minuter igår. Och jag tog mig iväg till yogan fast inte lusten fanns. Och idag är det tydligen dags för riktigt utmattande träning. Military training nämligen. Utomhus.
Bara i stunden
Jag har vaknat upp till en bra dag. Till solsken. Och så är jag utvilad. Och tron är tillbaka. Livet är hos mig igen. Precis som lyckan bara finns i ögonblicket så finns smärtan också bara i stunden. Alltid skönt att veta.
tisdag 13 januari 2009
Godhjärtad
Och Rikard har en kompis som precis har separerat. Han säger att det är en riktigt bra kille. Att det kanske är något för mig. Och han säger att han har det största hjärtat. Då måste ju Rikard tycka att jag är god i hjärtat också. Jag vill tro det.
Knut
Idag dansas julen ut. Återigen. Jag vill inte plocka undan julsakerna med känslan av att de kommer upp igen. I den här lägenheten. Och att det jag skrev nu i december lika gärna skulle kunna vara det jag skriver i december det här året. Jag vill inte det. Och jag är rädd för det. Men. Det är bara jag som kan göra något åt det. Jag ska försöka hitta lugnet först. Eller komma i närheten av det. Sen är det dags för Serre Chevalier. Och sen kommer ljuset. Och med ljuset glädjen. Får börja så. Nu känner jag att tron är på väg tillbaka. Skönt.
Lösa upp knuten
Han pratade om den idag. Han som höll i föreläsningen. Han pratade om knuten som finns hos vissa. Min knut ger mig min oro. Det är nog därför jag inte har följt min strategi. Orkar inte ta tag i den där knuten. Träna till utmattning gör jag gärna. För jag vet att den ena smärtan tar bort den andra. En del av strategin. Men den andra delen. Att jag ska ligga helt i tystnad i två minuter när jag kommer hem. Det har jag tänkt mig att jag inte har hittat tid för. Det är nog en omedveten rädsla. Men det är dags att lösa upp knuten nu. Två minuter om dagen. Så ska det bli nu.
måndag 12 januari 2009
Fly
Tunga steg. Nerböjt huvud. Och gråten i halsen. Så har dagen varit. Och jag somnade när jag kom hem. Ett sätt att fly för en stund. Och jag tränade hårt. Ett sätt att komma undan ett tag. Bort från det jag inte orkar känna.
söndag 11 januari 2009
Prinsessan Lilians svit
lördag 10 januari 2009
Underbara Lotta
Jag pratade med Lotta. Hon lyssnar och skrattar och förstår. Hon säger att det är min tur nu. När man minst anar det säger hon. Och skrattar samtidigt. För hon vet att jag inte tror på det. Precis som hon inte gjorde det. Då. Men hon lyckades. Och hon säger att jag också kommer lyckas. Vi får väl se.
Söta Kim
Kim hade sent på natten skickat en låt till mig. En låt som fick henne att tänka på mig. Söta Kim.
fredag 9 januari 2009
Den ärligaste kramen
Den där lilla stökiga killen. Han som har så mycket energi att han har en alldeles egen vuxen med sig hela tiden. Honom längtade jag efter. De andra förstod inte. Men när jag träffade honom nu efter lovet kom han springande mot mig. Och han ger mig den varmaste kramen. Den ärligaste kramen jag har fått. Jag har verkligen längtat efter honom.
Mina fantastiska vänner
Jag har det bäst av alla. Jag har mina härliga, underbara och fantastiska vänner. De håller mitt hjärta. Och ibland är det tungt. Men de orkar. Då måste jag också orka.
Värmer i hjärtat
Och allt känns inte enkelt. Och det känns heller inte alltid rättvist. Det blir för mycket ibland. Men så får jag ett så fint meddelande av någon jag verkligen inte förväntade mig det ifrån. Så det kändes verkligen ärligt. Det värmer i hjärtat.
Allt kracshar
Hjärtat är kraschat och trasigt. Kameran gick sönder på nyårsafton. Min mp3 gick sönder före jul. Min el-tandborste slutade fungera igår. Och nu precis gick en hel vinflaska sönder i hallen. Så jag har städat och varit arg. Och jag har vim över badrumsväggen för att jag öppnade flaskan lite oföriktigt. Eller i vrede. Nu ska jag sätta på Enya och sen städa badrummet. Sen. Ska jag bada och laga god mat och ha en skön kväll. Hoppas jag. Nu ska allt bara byggas upp. Det känns skönt.
torsdag 8 januari 2009
Croissant
Vad gör man när man tycker att allt är bajs. Dricker kaffe och äter croissant kanske. Tydligen.
Lugna sinnen
Och hans skoavtryck är kvar i hallen. Och hans bror dyker upp på nätet. Jag vill att allt ska vara lugnt nu. I alla sinnen.
Drömmar
Tror det är väldigt förvirrat i mitt lilla hjärta. Jag drömmer om gamla killar. Och jag drömmer om hans tjej. Hon var trevlig. Och jag drömmer om ett par som har gjort slut. Fast de inte har det. Jag sov i sängen för övrigt. Kanske blir det soffan i natt.
onsdag 7 januari 2009
Wild and crazy
I natt sov jag bara fem timmar för att jag ville att jullovet skulle vara så länge som möjligt. Jag har känt av det idag. Minst sagt. Och ändå vill jag inte lägga mig. Kanske ska bädda i soffan i natt. Bara för att vara lite wild and crazy. Ungefär som att byta parfym.
Släppa
Ena dagen tycker jag stickan gör alldeles för ont. Nästa dag tror jag att jag ska dö. Måste ju verkligen släppa det där nu. Döden kan jag inte göra något åt så det är bara att släppa. Och stickan i hjärtat kommer ut snart så det är också bara att släppa. Så. Jag borde ju må alldeles utmärkt. Rätt bra ändå.
tisdag 6 januari 2009
Och Lisa
Och Linas kompis Lisa som jag också bara hälsat på någon gång får också ta del av min historia. Och när hon ska gå kramar hon om mig och säger lycka till.
Möte med Björn
Och igår hade Linn med sig sin Björn. Har bara hälsat på honom ute vid några tillfällen. Och jag hälsar på Björn och så hör jag hur jag börjar berätta att jag just denna dag har blivit bortvald och jag frågar honom varför Daniel gjorde det valet han gjorde. Björn lyssnar och försöker svara. Stackars Björn. Han som själv är i samma situation som Daniel. Med separation och ny kärlek. Och Linn frågar Björn om inte han har någon kompis till mig. Och det tror han. Jag får ett namn. Och en beskrivning. Han bor alldelses nära mig. Jag tänker att det kanske är han då. Jag säger att det låter bra. Att jag blir lugn bara av att tänka på det. Att det faktiskt finns andra. Ja. Mitt första samtal med Björn. Varför hålla någonting inom sig.
Varför inte
Och jag har ju semester idag. Leva i nuet. Kanske ska man fira denna semesterdag med lite vin och popcorn. Varför inte. För jag tänker inte tänka på vad det är för dag imorgon.
Strategier
Och efter fikat med Matilda ringer jag Ella. Hon har precis kommit tillbaka från sin skridskotur. Jag säger att jag är på väg till henne. Om det går bra förstås. Tillägger jag ju. Ella gör middag till mig. Jag får välja mellan våfflor och lax. Och så städar hon och samtidigt lägger vi upp strategier för året. Jag gör en lista till oss var. Och jag vill lämna kvar dem hos Ella så vi kan fortsätta med dem. Hon säger att det är bra. För vi måste hitta verktygen för att nå våra mål och planer för vårt ledord. Nämligen. Jag säger att jag tycker det är skönt att hon är hemma igen. Från Finland. Och hon säger att det är skönt att ha någon att komma hem till.
Lina och Tomas
Efter min avskedspromenad med Daniel igår så ringer jag Lina och frågar vad hon gör. Hon säger att hon är på väg hem från träningen och undrar vad jag gör. Jag svarar att jag är på väg hem till henne. Om det går bra. Så vi möts upp och går hem tillsammans. Tomas går och köper pizza åt oss. Och så får jag kaffe. Efter en stund går Tomas och vilar. När han kommer tillbaka går Lina och duschar. De tar hand om mig växelvis. Och när jag går därifrån är det bara två timmar tills jag ska vara tillbaka för att fira Tomas födelsedag. Jag var där i morse igen och fick kaffe och tårta. Jag har varit där många dagar. Många timmar. De säger att det kan vara så att mina timmar tar slut redan i mars. Jag har fått en ranson för året nämligen. De skrattar samtidigt. Men jag blir lite orolig. För vad händer då. Om jag inte har gulliga och underbara Lina och Tomas. Lina ringer senare idag. Jag talar om för henne att det är en sån dag jag tror att jag ska bo i min lilla etta helt själv hela livet. Hon svarar att det inte kommer bli så. Helt bestämt. Och hon säger att jag också vet det. Jag svarar att jag bara behöver höra det. Många gånger. Och hon säger att vi ska träna ihop imorgon och bubbla på torsdag. Det blir bra det. Två kvällar räddade.
Tungt
Igår var jag glad. Hela dagen. Idag är det tungt igen. Idag är det en sån dag när jag tror att jag kommer bo ensam i den här lilla lägenheten hela livet.
söndag 4 januari 2009
Jokern
Nu är jag faktiskt på riktigt bra humör. Är det över nu tro. Det kanske inte var värre än så. Jag ser Silvia på TV. Men stackarn. Hon ser ju ut som Jokern.
Förevigt
Det går upp och ner. Just nu känns det bra. Och jag tror han skickades till mig för att jag skulle komma ifrån det andra. Hoppas att nästa som skickas till mig kommer för att stanna. För att fylla mitt hjärta. Förevigt.
Hurt
Jag stötte på honom idag. Mitt bland alla. Stockholm är inte större. Tydligen. Han ville bort. Och mitt hjärta slog. Och jag förstod. Idag var han rädd. Och idag var jag rädd. Som om vi inte kände varandra.
http://www.youtube.com/watch?v=AO9dbmJ_2zU
http://www.youtube.com/watch?v=AO9dbmJ_2zU
Ledsna ögon
Linda skrev att hon skulle ringa senare. Hon vet inte att mitt hjärta är sönder. Och jag vet inte om jag klarar av att prata med henne. Just nu. För jag vet att hon kommer ge mig sina varma ord. Och jag vet inte om jag kan ta emot dem nu. Jag vill inte gråta mer. Inte nu. Jag vill ut i solen. Och jag vill ha glada ögon.
Förändringens vindar
Jag skulle vilja färga håret rosa. Säga upp mig från jobbet. Flytta till Sidney. Och leva för dagen. Men jag är lite försiktigare. Jag ska byta parfym. Nu har jag bestämt mig. Det ska börja nåt nytt nu. Ett nytt liv. Med ny parfym. Stort. Förändringens vindar.
Pappas födelsedag
Pappa fyller år idag. Jag ska ringa honom nu. Han kommer säga några fina ord till mig. Det vet jag. Och jag behöver de orden nu. Min trasiga pappa som är så full av kärlek.
Rädslan
Och jag tänker på hans fula fötter. Men det känns inte bättre. Det handlar nog inte om honom. Det handlar om någon. Eller om ensamheten. Och rädslan. Helt enkelt.
Väntan
Jag vaknade glad. För jag såg solen. Men så föll allt. Och det känns som solen aldrig kommer nå mitt hjärta igen. Och jag föröker tänka på att lidandet har ett syfte. Och att jag någon gång kommer känna att det var värt det. All väntan. Jag hoppas det.
Jag vet inte
Stickan har skurit sönder hjärtat. Det gör ont. Jätteont. Och jag vet att det kommer gå över. Men jag vet inte om jag vill fylla hjärtat igen. Eller om jag klarar av det. Jag vet inte.
lördag 3 januari 2009
Lugnande ord
Jag pratade med varma Matilda om stickan i hjärtat. Hon lugnade mig. Och jag vet att hon alltid säger sanningen. Inte bara det hon tror att jag vill höra. Rara Matilda. Och Jocke pratade jag också med och han bjöd över mig på film. De är ju för gulliga de där.
Märklig dröm
Jag tycker inte om ovissheten. Alls. Jag har inget tålamod. Jag skrev till honom igår. Jag ville skriva: "Hur är det egentligen. Ska vi ses eller inte. Så här vill jag inte ha det i alla fall. Jag har inget tålamod. Bestäm dig annars tröttnar jag". Men jag skrev försiktigt: "Jag funderar på om du vet vad du vill. Men du kanske inte vet någonting. Om något. Kan det vara så". Och jag drömde att jag läste hans svar. Men jag kommer bara ihåg en del. En konstig del: "Och Göran Persson går i nerförsbacke". Vad betyder det. Och var kommer det ifrån. Det är ju bara att skratta åt det.
Ridning idag
Jag satte på telefonen till slut. Och min kusin hade hört av sig tidigt om ridning. Och nu är jag snart på väg. Och jag tycker ändå att det ska bli kul. Och min tvätt får hänga kvar. Och antagligen får någon annan vika den. Igen. Och Ella hade inte svarat. Kan det vara för att hon inte orkar ta emot mina ord. Just nu. För att hon kanske känner likadant. Eller så mår hon så bra att hon glömmer bort telefonen. Hoppas på det senare.
Godhet
Min kamera gick ju sönder på nyår. Och jag hoppas att jag får fram bilderna ändå. Och filmerna. Jag tror att mitt löfte för året blev att jag skulle vara snäll mot de som behöver det mest. Och det är inte alltid lätt. Ge till dem som behöver. Inte bara till dem som ger tillbaka.
Befriande
Och så tvättar jag. Fast jag inte behöver men för att jag tycker att det kan vara bra. Och jag vill inte sätta på telefonen för jag känner inte för att rida. Som jag gjorde igår. Men jag kanske har fått ett sms av Ella med lite lugnande ord. Så jag vet inte hur jag ska göra. Läsa kanske. Nåt helt annat. Nu nös jag. Det tycker jag om. Jättemycket. Det är så befriande. Jag nyser ut alla bekymmer.
Dödsångest
Vad ska jag säga. Bullarna är slut och fingrarna är trasiga. Så är det ungefär. I natt kunde jag inte somna. Och med all tid att tänka så trodde jag att jag skulle få en blodpropp. Och då tänkte jag att en sticka i hjärtat är bättre. Ju.
fredag 2 januari 2009
Men ändå
Han är inte vilsen. Bara i en instabil fas som Ella sa. Men ändå. Jag har inget tålamod. Får se om vi orkar.
Vilsen
Och så har jag återigen träffat en vilsen och instabil människa. Det är inte jag som dras till dem. Tror de dras till mig. Var finns tryggheten. I mig kanske.
Acceptera
Jag är så trött på att försöka acceptera allt. Att det här är mitt liv just nu. Att det finns någon mening med allt. Att jag måste ha tålamod. Jag är så oändligt trött på det. Jag orkar inte längre. Jag ska träna nu. Sen kan jag säkert acceptera allt igen. Hela skiten.
torsdag 1 januari 2009
Min familj
Min familj vid tolvslaget. Mamma skickar ett sms om ett gott nytt år. Och så skriver hon att det kändes som i en krigszon bland alla raketer. Hon är kul hon. Och så pratar jag med pappa och jag frågar honom hur mitt år kommer att bli. Han svarar att jag är så härlig så det kan inte bli annat än bra. Det kändes tryggt. Och så pratar jag med bror. Vi skrattar. Vet inte vad vi pratade om men jag vet att han sa att jag borde ha en tröja på mig där det på framsidan står: "Jag väljer livet". Och på baksidan skulle det stå: "Gör du?". Min familj ja. Rolig och härlig.
Bitande kyla
Snälla och rara Lina och Tomas tog mig med ut på en välbehövlig promenad. Behövde det friska. Känner mig mycket piggare nu. Väldigt skönt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













