Överallt

Jag tycker jag ser honom överallt. Den där svarta jackan med det röda i luvan. Flera gånger om dan. Men det är inte han. Fast det spelar ingen roll. Om det är han eller någon annan. Jag når honom ändå inte. Inte helt. Men jag litar på livet. Att det tar hand om mig. Att allt är som det ska. Tillit.