måndag 16 mars 2009

Inga konstigheter

Pratade med sköna Helena. Hon tyckte han verkade mysig. Och han är ju det. Han hade tydligen sparkat lite på min fot. Och ryckt mig lite i armen. Som en liten pojke. Söt är han. Och direkt och orädd som sagt. Inga konstigheter. Det är jag och han nu. Om jag får bestämma.

Inga kommentarer: