skip to main | skip to sidebar

Inte bort utan någonstans

onsdag 29 oktober 2008

Allt faller

Min tavla åkte i golvet för ett par veckor sen. Det var så symboliskt på nåt sätt. Min Pernilla-tavla. Jag drömmer att jag faller. Och min alldeles egna tavla faller. Och jag faller i verkligheten. Om jag sätter upp den igen. Kommer jag på benen igen då. Jag tänker sätta upp den högt.
Upplagd av Pernilla kl. 19:37

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2009 (235)
    • ►  mars (64)
    • ►  februari (82)
    • ►  januari (89)
  • ▼  2008 (481)
    • ►  december (66)
    • ►  november (37)
    • ▼  oktober (40)
      • Hur
      • Meningen med livet
      • För mycket
      • Allt faller
      • Monolog
      • Orkar inte
      • Obestämd
      • Måste
      • Idag kanske
      • Fru Strömstedt
      • Fredag
      • Inget fotfäste
      • Härlig morgon
      • Lyx
      • En jobbig tid
      • Tack
      • Bestämma mig
      • Med vem
      • Hitta tillbaka
      • Välkommen mörker
      • Evig kärlek
      • Fredag igen
      • Något bara
      • Tragiskt
      • Antagligen gå
      • Måste klara av det
      • Destruktivt
      • En sista chans
      • Trött på allt
      • Upp och ner
      • Utan socker
      • Själv
      • Kanelbullens dag
      • Leva livet
      • Ger och ger
      • Onyanserat
      • Bort från det
      • Niklas
      • Vart tog det vägen
      • Är det solen
    • ►  september (16)
    • ►  augusti (31)
    • ►  juli (12)
    • ►  juni (44)
    • ►  maj (32)
    • ►  april (33)
    • ►  mars (34)
    • ►  februari (75)
    • ►  januari (61)
  • ►  2007 (313)
    • ►  december (54)
    • ►  november (53)
    • ►  oktober (69)
    • ►  september (66)
    • ►  augusti (46)
    • ►  juli (11)
    • ►  juni (14)