skip to main | skip to sidebar

Inte bort utan någonstans

torsdag 6 november 2008

Fast

Förstår inte hur jag kan vara så fast. Jag går sönder. Verkligen. Men jag är kvar. Kan det vara att vi båda tycker om varandra. Och att vi båda vill. Men att det bara inte går att vara tillsammans. Och att vi inte klarar att vara ifrån. Sitter fast i något vi inte kan ta oss ur. Jag försökte igår. Ett lamt försök.
Upplagd av Pernilla kl. 10:56

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2009 (235)
    • ►  mars (64)
    • ►  februari (82)
    • ►  januari (89)
  • ▼  2008 (481)
    • ►  december (66)
    • ▼  november (37)
      • Julmusik
      • Över
      • De ofrivilliga
      • Advent
      • Uppåt
      • Mina underbara vänner
      • Virrvarr
      • Varför
      • Mörkret
      • Härligt
      • Ljuset
      • Gnissla och skära
      • Snö
      • Hypokondri
      • Folkskygg
      • Explosion
      • Lidande
      • Brytas ner
      • Igen
      • Står och väger
      • Stökigt
      • Bacillskräck
      • Gamla vanliga jag
      • Vara hemma
      • Ny brevlåda
      • Medberoende
      • Låg toleransnivå
      • Inga hemligheter
      • Tillförsikt
      • Gulliga Matilda
      • Gulliga Ella
      • Fast
      • Ensam med någon
      • Skäms
      • Bara krascha
      • Misslyckande
      • Fucking november
    • ►  oktober (40)
    • ►  september (16)
    • ►  augusti (31)
    • ►  juli (12)
    • ►  juni (44)
    • ►  maj (32)
    • ►  april (33)
    • ►  mars (34)
    • ►  februari (75)
    • ►  januari (61)
  • ►  2007 (313)
    • ►  december (54)
    • ►  november (53)
    • ►  oktober (69)
    • ►  september (66)
    • ►  augusti (46)
    • ►  juli (11)
    • ►  juni (14)