skip to main | skip to sidebar

Inte bort utan någonstans

måndag 9 juni 2008

Ensam

Jag tänker mig att vi ska bo tillsammans. Att vi ska ha barn ihop. Att vi ska leva hela livet med varandra. Det var då. Nu är hjärta slitet ur kroppen. Nu är jag ensam. Och just nu känns det som att det är föralltid.
Upplagd av Pernilla kl. 23:55

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2009 (235)
    • ►  mars (64)
    • ►  februari (82)
    • ►  januari (89)
  • ▼  2008 (481)
    • ►  december (66)
    • ►  november (37)
    • ►  oktober (40)
    • ►  september (16)
    • ►  augusti (31)
    • ►  juli (12)
    • ▼  juni (44)
      • Livet
      • Den allvarsamma leken
      • Vackert
      • Kära Jessica
      • Kära Jenny
      • Inte allt
      • Min stora kärlek
      • Fylla igen
      • Paradiset igen
      • Helena
      • Frisk luft
      • Hej Mary
      • Professor
      • Prinsessan
      • Vad är lycka
      • Besök
      • Midsommar
      • Vågar
      • Lyllo er
      • Harmonisk
      • Sommar i P1
      • Synbara
      • Onåbara byggkillar
      • Flytta samman
      • Sommar
      • Når fram ändå
      • Sommaren
      • Ansträngning
      • Ensam
      • Se på
      • Omtanke
      • Måste därifrån
      • Varmt
      • Sorg
      • Ge
      • Livscoach
      • Återigen
      • Framtiden får utvisa
      • Hålla fast
      • Sömnlös
      • En annan värld
      • Galen blick
      • Alldeles alldeles underbar
      • Omöjligt
    • ►  maj (32)
    • ►  april (33)
    • ►  mars (34)
    • ►  februari (75)
    • ►  januari (61)
  • ►  2007 (313)
    • ►  december (54)
    • ►  november (53)
    • ►  oktober (69)
    • ►  september (66)
    • ►  augusti (46)
    • ►  juli (11)
    • ►  juni (14)