I fredags när jag kom hem vid två ringer Jessica. Jag säger att jag precis har kommit hem och ska lägga mig. Hon är ute och är glad. När jag sätter på telefonen dagen efter har jag tre meddelanden från henne. Hon har träffat vår gamla gymnasiekompis som tydligen är kär i mig. Just då på natten iallafall. Jag undrar vad Jessica har berättat om mig. Allt sant så klart men ändå. Han är ju rolig ändå, Stefan. Fick följande sms av honom dagen efter: "Hej Pernilla. Tänkte att jag skulle pröva att höra av mig på en lite mer kristlig tid (vad är det förresten, för 2000 år sen?) än mitt i natten och kolla hur det är med dig och "livets svängningar". Sammanstrålade med Jessica igår natt på ett av de mer obskyra etablissemang jag har råkat hedrat med min närvaro i kungliga hufvudstaden. Inte en individ under de 50. Hur som helst kom Jessica relativt omgående upp med förslaget att vi skulle ringa dig. Att klockan var snart tre på natten var minsann inget problem, inte när man ringde Pernilla. Men fast vi ringde från bådas telefoner, både till ditt mobil- och hemnummer, fick vi inget svar. Det kan väl inte ha varit så att du låg och sov?"
Roligt! Och av erfarenhet är mobilen avstängd och jacket utdraget. Min sömn är alldeles för viktig. Enda stunden på dygnet då jag tar igen mig.
tisdag 5 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar