Support

Idag har jag försökt ordna med det praktiska på kontoret. Jag ville få ordning på det digitala och kontaktade IT-teknikern. Han hjälpte mig med inloggningen och jag ville även att han skulle koppla i min dator på kontoret. Vi går dit tillsammans och han sätter på datorn. Den var inkopplad. Han lämnar mig. Jag ska sen tala in ett meddelande på telefonsvararen. Och det tar alltid tid. Vet aldrig vad jag ska säga eller hur. Hade väl spelat in 10 meddelanden när jag kände mig någorlunda nöjd. Jag tänkte att jag skulle ringa och lyssna av hur det lät. Då svarar Robert, min kollega. Jag har spelat in ett meddelande för fel nummer. Ringer återigen supporten. Jag ska koppla in nattbrevlådan säger han efter att ha lyssnat. Jag vet inte vad det innebär och jag vågade inte ringa och lyssna heller. Antagligen hade Robert svarat igen då. Och då är det dags att ordna med min riktiga brevlåda och får ringa support igen och spela in 10 meddelanden till. Det låter som jag sitter i badrummet och pratar. Det ekar. Det måste vara så nu. Kontoret är inte inrett till belåtenhet, det saknas en del. Har skrivit en önskelista till intendenten, där jag har många önskemål. Man gör så som ny, låtsas att allt är en självklarhet. Jag har önskat en ny telefon för att den nuvarande är äcklig. Som jag uttryckte mig. Tycker det är läskigt att prata med intendenten, hennes ögon går åt två håll och inget tittar på mig. Därför ska jag sköta mina ärenden via korrespondens tänkte jag. Nåväl. Robert ringer. Jag har kopplat på en funktion på telefonen som inte ska vara där. Jag ringer support igen. Blir nog fler gånger. Vet inte vad jag kan ha gjort mer. Innan jag går hem skickar jag ett mail till IT-teknikern att skrivaren inte fungerar. Den gjorde det när han var där. Jag har kanske inte gjort ett första bra intryck. Jag får jobba ur underläge nu.