Rastlös

Nu känns det så där rastlöst. Lite skakig. Tror att det är för att jag har druckit för mycket kaffe. Eller för att jag inte har ätit. Eller för att jag inte vill jobba. Eller för att det regnar. Eller för att jag ser ut som Alice babs i håret. Eller för att jag tror att oro är kärlek. Eller för att jag helt enkelt inte klarar mig själv. Det är vid sådana här tillfällen som jag går igenom telefonboken och ringer. Ringer utan att ha något att säga. Vill bara höra att det finns någon där. När jag äter. När jag åker tunnelbana. En del har tröttnat på de ljuden. Men jag behöver det. Prata om inget. Ha sällskap när jag äter. Eller åker. Får väl lyssna på sjörapporten igen nu. Ledordet är balans. Hjälp, vad långt ifrån jag är det nu.